Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Vaccinationens genomförande och förbättrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarande en dödlighet av 13 procent. Endast under
år 1871 dogo i Preussen 59,839 personer på en
befolkning av 24,603,761. Epidemien upphörde ej
med kriget och med krigsfångarnes borttågande utan
varade vidare ända till år 1874. Den spridde sig
också till Sverige och bortryckte under 5-årsperioden
1871 —1875 7,879 personer, motsvarande 1.8 pro
mille av befolkningen (o.9 pro mille 1874). Ännu
värre var förhållandet i länder utan tvångsvaccinering
såsom Belgien, där dödligheten steg till 4.17 pro mille,
år 1871. I Berlin, där vaccinationsprocenten bland
nyfödda under åren 1865—1870 ej var större än
45, dogo 1870—1874 6,658 personer på en
befolkning av i runt tal 900,000, eller 7.4 pro
mille, medan i Bayern, som hade tvångsvaccination,
antalet dödsfall under samma tid var 9,167 eller
i.83 pro mille, som ju är en mycket hög siffra
(samma som för Sverige 1871 —1875), men dock
fyra gånger lägre än dödligheten i Berlin.
Dödligheten bland koppsjuka, som någon gång vaccinerats,
var ofantligt mycket mindre, t. ex. i Leipzig 10
gånger mindre, än bland o vaccinerade koppsjuka
(4.3 proc. mot 42.1 proc.).
Den viktigaste lärdomen kunde man hämta av
de båda stridande arméernas sjukdomsförhållande,
oaktat den tyska armén kämpade i en nedsmittad
omgivning under svåra strapatser. Av den mer än
i miljon soldater innehållande fältarmén insjuknade
under det nära ett år ihållande kriget endast 4,991
man i koppor, varibland 297 dogo, således 6
procent. I hela tyska armén inträffade 8,463 fall av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
