Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kopp-statistikens lärdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig nära nog oförändrad till 1818. Den var
ofantligt stor på grund av det ekonomiska nödtillståndet
i landet, vilket belyses av det stora antalet
missväxtår, som då förekommo hos oss och vilka i
tabellen betecknats såsom hungersnödsår, samt på
grund av krigsåren 1808—1809 och de med dem
följande svåra farsoterna (s. k. fältsjuka). Att
emellertid kopp-sjukdomen trots detta ganska hastigt
avtog till 1808, berodde, såsom ovan gjorts
sannolikt, på det naturliga urvalet genom koppornas
härjningar. Det plötsliga sjunkandet från tioårsperioden
1799 —1808 till den näst följande kan tydligen
ej ha samma orsak, såsom Siljeström menar, utan
härrör utan tvivel från vaccinationens allmänna
införande vid denna tid. På grund av stegringen i
smittkoppsprocenten under de tre sista årtiondena
och den 1872 —1874 härjande smittkoppsepidemien
ansåg Siljeström (vilkens arbete utgavs 1874), att
smittkopporna voro i tilltagande trots vaccinationen.
Han påstod att någon anledning till den svåra
epidemien i 1870-talets förra hälft ej kunde påvisas,
medan denna anledning är mycket väl känd, nämligen
masstillförsel av smitta från utlandet, och han synes
böjd att antaga, att smittkoppsprocenten allt
framgent skulle komma att ökas. Dess bättre har detta
icke inträffat: sedan 1891 äro smittkopporna nära
nog okända i vårt land. Under perioden 1900 —
1907 uppgick dödligheten i smittkoppor till endast
0.215 för varje miljon invånare årligen, det vill säga
något mer än en person om året, och procenten i
smittkoppor avlidna av hela antalet döda till 0.0015.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
