Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarade nej, bad han, att jag skulle hämta den systern, som
hade hjälpt honom.
Han var nykter då och stillsam, och han la sina ord bättre, än sådana karlar brukar, och som jag visste, att det skulle vara en stor fröjd för syster Edit att få höra hans tacksägelser, gick jag efter henne. När hon kom, såg hon inte ut som den, som hade vakat hela natten, utan hon hade en skär rodnad på kinderna och var så vacker i sin glada
förväntan, att mannen visst blev på något sätt slagen av häpnad, när han fick se henne. Han hade stått vid dörren och väntat med ett så ondskefullt uttryck i ansiktet, att jag fruktade, att han ämnade slå henne, men han ljusnade nu, då hon kom. "Det är inte farligt", tänkte jag. "Han gör henne ingenting. Henne kan ingen vilja skada."
— Halleluja, halleluja! kommer det instämmande från
frälsningssoldaten.
— Men han mörknade åter, och när hon hade gått ända fram till honom, tog han sig för att rycka opp den korta kavajen, som han bar, med sådan fart, att de nyisydda
knapparna slets ur. Därpå körde han händerna ner i de
nylagade fickorna, så att vi hörde hur de brakade sönder, och allra sist fläkte han opp rockfodret, så att det hängde i värre trasor, än då han kom.
"Ser fröken, det är så, att jag är van att ha det på det
här sättet", sa han. "Det faller sig lättast och bekvämast
för mig. Det var synd, att fröken skulle göra sig så mycket
besvär, men jag kan inte hjälpa det."
Den liggande skepnaden ser framför sig ett ansikte lysande
av lycka, som plötsligt förmörkas, och han är nära att
erkänna för sig själv, att detta tjuvpojksstreck hade varit grymt och otacksamt, då tanken på Georges ånyo inställer sig. "Det är bra, att Georges får höra hurudan jag är, om han inte vet det redan", tänker han. "David Holm är inte den, som ger med sig i första taget. Han är hård och elak, och han tycker om att retas med pjoskigt folk."
— Inte förrän i det ögonblicket hade jag tänkt på hur karlen såg ut, fortsätter slumsystern. Men när han stod där
och ryckte sönder det, som syster Edit hade sytt samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
