Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsköp och annan olaga handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då detta i längden skulle föda av sig någon
"incommoditet", ansåg man det rådligast för honom att först fullgöra
domen och sedan vederbörligen söka sitt "nöje".
Mårten Hanssons efterleverska, hustru Sara Kruus, stod
inför rätta i Härnösand den 26 sept. 1677. Hon hade
nämligen kallat stadens utskickade för rövare, emedan de gjort
beslag hos henne. Efter marknadens slut hade hon till
en främmande sålt 5 alnar frijs (frisiskt kläde). När de
så ville konfiskera detta, kringrändes de av en stor hop
bönder, och Sara själv fattade tillsammans med bönderna
i frijset samt slet det ur de utskickades händer, sägandes:
"Vi hava fiender nog i landet, som oss riva och rappa;
I haven intet behov att här röva med!" Den anklagades
ombud invände, dels att några helgdagar infallit under
marknadstiden, nämligen fredagen och söndagen, och när
de avräknades, skulle handeln skett på 8:de
marknadsdagen, dels ock, att Saras ord fallit annorlunda, i det hon
sagt: "Vi hava fuller fiender nog, som oss röva och rappa;
vi behöva intet Eder!", varvid hon dock ej åsyftat stadens
utskickade uppsyningsmän. Trots detta fick Sara böta 12
mark för skällsordet rövare för vardera stadens utskickade
och likaledes 12 mark för olaga handel med lantmännen
efter marknadens slut, helst som hon även förut, den 27
sept. 1671, beträtts därmed.
Hösten 1704 blevo två handelsmän ifrån Gävle
anklagade för olaga handel efter marknadens slut. De hette
Hindrich Schröder och Johan Thyresson. Den 30 sept.
kommo de för rådstugurätten och önskade att så fort som
möjligt få slut mellan dem själva och dem, som över dem
klagat. De kunde nämligen, sade de, icke längre hindras
ifrån sin resa. En man skickades då att uppskaffa de
uppsyningsmän, som på dem begärt stämning. Han kom snart
tillbaka, sägandes sig dem intet få igen. Henrik frågade,
vem som vore hans åklagare, ty till hans värd var blott
sagt, att han (Henrik) var stämd till lördagen. Men någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
