Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna. Berättelse från Kaukasien - XVI - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kosackerna
101
gubben skrattade själv. Men det säger jag dig, Luka, ge dig inte
av till Nogaj.
—• Hur så?
—* Det är andra tider nu och annat folk också, kosackerna
nu är bara lort, inte stort bättre än ryssar. Du blir dragen för
domstol. Låt bli’t! En gång dä jag och Girtjik . . .
Och gubben började dra sina ändlösa historier. Lukasjka
tittade ut genom fönstret.
— Det är alldeles ljust, farbror, avbröt han honom. Tid att ge
sig av.
—■ Gud vare med dig! Och jag måste i väg till den där
officern. Jag har lovat ta honom med ut på jakt. Han tycks mig
vara en bra karl.
XVII.
Från Jerosjka gick Lukasjka hem. En grå, dagglik dimma
hade stigit från marken och svepte in stannitsan. Den osynliga
boskapen började röra på sig i alla ändar av byn. Tupparna golo
allt tätare och allt högre. Luften ljusnade och folk började stiga
upp.
Lukasjka närmade sig hemmet och kunde redan urskilja
den daggvåta gärdesgården kring sin gård, stugans lilla förstukvist
och den öppna visthusboden. På vedbacken hördes yxhugg
genom dimman.
Han gick in i stugan. Modern var uppstigen och stod framför
spisen och lade in ved. I sängen låg den lilla systern ännu och sov.
—• Har du varit ute och drivit nog nu, Lukasjka? sade
modern lågmält. Var har du varit i natt?
— I stannitsan, svarade sonen motvilligt, tog bössan ur
fodralet och började syna den.
Modern runkade på huvudet.
Lukasjka hällde krut i fänghålet, tog ur en taska fram några
tomma patroner och fyllde dem, varpå ban omsorgsfullt passade
in en liten kula lindad i en trasa. Sedan ban med tänderna bitit
ihop patronerna och noga synat dem stoppade han undan taskan.
—- Nå mor, jag sa åt dig, att du skulle laga fodersäckarna, har
du gjort det? frågade han.
—> Ja visst. Den dövstumma lappade dem i går. Men skall
du redan i väg till kordongen igen? Jag har ju knappt fått se dig.
— Jag skall bara klä mig, sen måste jag i väg, svarade Lu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
