Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Är solens strålning variabel? Av prof. G. Granqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sfärens transmission. Dennas absorberande inverkan på
solstrålningen har sålunda icke eliminerats genom den Langley’ska
metoden.
Göres en liknande undersökning över de solarkonstanter,
som erhållits på Mount Wilson, kommer man till samma
resultat. Som exempel torde det här vara tillräckligt att
anföra beräkningarna för endast ett år. Tab. 4 innehåller dessa
för år 1911.
Ehuru grupperna här valts med trängre gränser,
förekomma endast 4 avvikelser mot ovannämnda regel.
Som allmän regel kunna vi alltså säga, att ju större
atmosfärens transmission eller genomskinlighet är under
observationerna, desto mindre blir det beräknade värdet på
solarkonstanten. De funna solarkonstanterna äro därför icke
oberoende av atmosfärens tillstånd. Medelst den Langley’ska
metoden elimineras sålunda icke atmosfärens absorberande
inflytande vid solarkonstanternas beräkning, vilket man
hittills antagit. För närvarande torde det väl vara omöjligt att
säga, vari felet i metoden ligger. Vi hava redan framhållit
en möjlighet nämligen den, att komplikationer kunna
uppträda i de översta atmosfärskikten av sådan art, att den
Bouger’ska exponentialformeln ej gäller där.
Av tabellerna framgå, att felen i de beräknade
solarkonstanterna kunna bliva mycket stora, ty allt efter som
atmosfärens transmission varit olika stor, hava de erhållna
solarkonstanterna varierat med över 10 % av deras medelvärde. I
motsats till Abbot, anser jag därför, att de av honom
observerade variationerna i solarkonstanten icke bero på variationer
i själva solstrålningens intensitet utan på den dag från dag
växlande transmissionen i atmosfären. Vore Abbots åsikt
riktig, skulle en så utpräglad gång mellan atmosfärens
transmission och de erhållna solarkonstanterna vara otänkbar.
I uppenbar strid mot Abbots teori stå också de
ljuselektriska observationer, som Guthnick och hans medhjälpare Prager
utfört över planeten Saturnus’ ljusstyrka under åren 1914—
1915 och 1917—1918. Under denna tid visade Saturnus inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
