Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det elektriska fältets inflytande på ljusemissionen. Av prof. J. Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troderna jämförelsevis liten. Om däremot samma elektroder
insättas, med bibehållande av det inbördes avståndet, i ett
urladdningsrör och trycket tillräckligt minskas, så visar det
sig, att 15000 volt ej längre förmå giva någon urladdning.
Som vi alla veta, äro elektriska urladdningar i förtunnade
gaser åtföljda av karakteristiska ljusfenomen. Så är vanligen
katoden omgiven av tvänne lysande skikt åtskilda av det
Crookesska mörka katodrummet. Den geometriska
utsträckningen av dessa är beroende av åtskilliga faktorer, bl. a.
tryck och strömstyrka. Det var sedan länge bekant, att om
anoden helt och hållet befann sig inom det Crookesska mörka
katodrummet eller genom sin närhet förhindrar uppkomsten
av det negativa glimljuset, man icke medelst ordinära
elektrodspänningar kunde erhålla någon urladdning i gasen. Endast
med användande av betydande överspänning kunde i sådana
fall urladdning åstadkommas. Avpassas således, för att
fullfölja exemplet, gastrycket så att det mörka katodrummet
utgör c:a 40 mm eller något därutöver, så kan gasen vid ett
avstånd om 1 a 3 mm mellan katod och anod fördraga en
elektrodspänning av bortåt 15000 volt, utan att en glimström
uppstår. Härav har nu Stark på ett skickligt sätt begagnat
sig. Straxt bakom den perforerade katoden, från anoden
räknat, placeras en hjälpelektrod; mellan denna och katoden
lägges en passande spänning, likaså mellan katod och anod.
Kanalstrålar komma inrusande i det smala gasrummet mellan
katod och hjälpelektrod och giva där upphov till en
ljusemission, som står under inflytande av ett kraftigt elektriskt fält.
Därvid uppkommer naturligtvis samtidigt en elektrisk ström
genom den ioniserade gasen; strömstyrkan är dock ganska
liten och upphör, så snart kanalstrålarna utebli. Metoden har
utarbetats något olika allteftersom det gällt att studera
transversal- eller longitudinaleffekten.
För undersökning av transversaleffekten har följande
konstruktion av urladdningsröret visat sig lämplig (fig. 1). I ett
cylindriskt c:a 5 cm vitt glasrör äro insmälta 3 st.
elektroder A, K och F; A och F utgöras av 2 å 3 mm tjocka alu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
