Kosmos / Band 1. 1921 / 121 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det elektriska fältets inflytande på ljusemissionen. Av prof. J. Koch

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestå mellan rörelsetillståndet inom atomen och den utsända
strålningen, härleder Bohr bl. a. för vätets serielinjer ett
uttryck för komponenternas avstånd (Δλ), analogt med vad
Epstein och Schwarzschild förut på annan väg lyckats göra:

	3hEλ3
Δλ=	——	(n’ k’ - n’’ k’’)
	8π2emc

där konstanterna betyda

h = Planekska konstanten = 6,55 • 10^-27,

e = elektronens laddning = 4,69 • 10^-10,

e/m = laddning/massa = 5,25 • 10¹⁷,

c = ljushastigheten — 3 • 10¹⁰ ,
samt E — elektriska fältstyrkan.

De fyra hela talen n’ n" k’ k" karakterisera banformerna
hos de två stationära tillstånd, mellan vilka elektronen
springer över och vilkas energidifferens är bestämmande för den
utsända strålningens svängningstal. Komponenter, för vilka
(n’ — n") + (k’ — k") är ett jämnt tal, böra hava
svängningsplanet orienterat parallelt med fältet, under det att
s-komponenterna skola svara mot udda talvärden på (n’ — n") + (k’—k");
ett resultat som bekräftas av erfarenheten. Bohr söker i
dessa arbeten även klarlägga uppkomsten av de nya serier av
kombinationslinjer, vilka jag i det föregående omnämnt, och
vilka endast kunna iakttagas under det elektriska fältets
inflytande. Huru lockande det än är att vidare följa Bohr’s
märkliga spektralanalytiska undersökningar, måste vi dock av
utrymmesskäl avstå därifrån, och av samma anledning förbigå
andra hithörande teoretiska arbeten. Trots allt saknar den
Bohrska atomhypotesen icke stränga vedersakare, på vilkas
arbeten det dock skulle föra oss för långt att här ingå på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>