Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenspektra. Av prof. M. Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionen, om däri som värde på våglängden insattes det, som
tillkommer den kortvågigaste komponenten i serien.
Fysikaliskt innebär detta resultat, att det är en och samma
mekanism, som utlöser hela K-serien. Man kan taga till hjälp
några äldre observationer, framförallt av Barkla, för att bilda
sig en föreställning om, vilken denna mekanism är. Enligt
dessa tidigare resultat, som vunnits innan man ännu var istånd
att uppmäta röntgenvåglängder, utan karakteriserade de olika
serierna genom deras olika genomträngningsförmåga, vet man,
att en kropp, som bringas att utsända sin karakteristiska
strålning, också samtidigt emitterar elektroner. Riktar man sin
uppmärksamhet på denna senare strålning, så finner man, att
även för denna gäller ett och samma tröskelvärde. Dessa två
strålningsarter följas alltid åt, och visa i det hela taget ett
parallellt förlopp. Man kan då med ett visst berättigande
göra sig den föreställning om strålningsmekanismen, som först
lancerades av Kossel (en son till den kände fysiologen,
nobelpristagaren Kossel) nämligen att det första steget i
strålningsförloppet är utkastandet av en elektron från det inre av
atomen och det ändra är ett utfyllande av det därigenom
uppkomna tomrummet från de närmast liggande elektronskikten.
Den energi, som frigöres vid den senare processen, lämnar
atomen i form av elektromagnetisk strålning, nämligen som
karakteristisk röntgenstrålning, då densammas förlopp uppenbarligen
helt bestämmes av atomens egen konstitution, men måste vara
oberoende av de krafter, som vållat omgrupperingen. En än
mer detaljerad föreställning om förloppet kan man göra sig,
om man utgår från de antaganden som Bohr lagt till grund
för sin bekanta teori för spektrallinjerna.
Det återstår att nämna, att de ovan angivna resultaten för
K-seriens emission även gälla för de båda övriga serierna,
med den modifikation, att inom Z-serien finnas trenne skilda
tröskelvärden, var och ett motsvarande en linjegrupp inom
denna serie, så att varje sådan grupp förhåller sig analogt
med K-serien; M-serien är i detta hänseende ej direkt
undersökt, men av vissa andra experimentella skäl kan man sluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
