Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havsströmmarnas dynamiska problem. Av prof. V. W. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion av friktionskoefficient och breddgrad, vars betydelse för
övrigt icke är begränsad till de rena vindströmmarna; utan
den är över huvud ett mått på hur djupt en friktionsverkan
kan sträcka sig in i ett vattenlager i havet, och den har
därför fått benämningen: frildionsdjupet. Den är enligt teorien
större på låga än på höga breddgrader, och under ekvatorn
skulle den vara oändlig. Särskilt är att märka, att den skall
växa med vattnets (virtuella) friktionskoefficient; och emedan
denna senare alltid ökas med strömmens intensitet, kommer
vindströmmens djup att växa med vindstyrkan, vilket den
eljest icke skulle göra. Den kvantitativa lagen härför är
ännu icke med säkerhet känd, men följande resultat av ett
beräkningsförsök torde åtminstone ge en någorlunda riktig
föreställning om storleksordningen: den rena vindströmmens
djup i meter = 7.6 gånger vindstyrkan i meter pr sekund,
dividerad med kvadratroten ur sinus för latituden. Enligt
detta skulle 50—200 meter vara vanligen förekommande
värden på vindströmsdjupet.
Vad beträffar strömmens hastighet V i själva vattenytan,
så växer även den med vindstyrkan och med närheten. till
ekvatorn, men minskas med växande friktionskoefficient, så
att produkten VD blir helt och hållet oberoende av denna
senare.
Av särskilt intresse är den genomsnittliga riktningen av
strömmen som helhet betraktad, alltså den riktning i vilken
vattenytan skulle börja stiga, ifall havsområdet vore helt och
hållet omgivet av land. Den går icke, som man kanske
skulle väntat sig, i vindens riktning med en viss dragning
medsols, utan den är vinkelrät (medsols) mot
vindriktningen. Om man tänkte sig ett nät utlagt i havet från botten
och ända upp till ytan, vinkelrätt mot vindriktningen, så
skulle det alltså genomströmmas av precis lika stora
vattenmängder från bägge sidor. Detta är i själva verket
villkoret för att hela strömmens sammanlagda avböjningskraft
skall balansera vindtrycket, varförutan rörelsen ju icke kan
vara stationär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
