Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyaste undersökningarna inom den ultravioletta delen av spektrum. Av doc. A. Odencrants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De nyaste undersökningarna av spektrum 103
nuiteten åter, i vilken L1 L2 och Ls sammanflyta, kan man
knappast vänta annat än mycket obestämd. Emellertid synas
dessa regelbundet återfinnas i kurvorna för joniseringens
styrka.
Såväl Kurth som Hughes synas även vara tillfredsställda
med den grad av samstämmighet, som deras och Millikans
mätningar visa. Visserligen skilja sig deras värden för kol
rätt mycket — Kurth 375 och 43, Hughes 358 och 57,5 —
och man vore frestad acceptera Kurths K-värde, Hughes’
L-värde — men vidare undersökningar, som väl ej komma att
dröja, lära nog visa, huru härmed förhåller sig.
Sedan dessa arbeten utkommit, har Millikan publicerat
ett koncentrerat meddelande angående nya resultat, varom
Kurth erhållit någon kännedom, Hughes däremot ingen. Det
är utgivet okt. 1921, men representerar arbetets ställning i
april 1920; än mera resultat synas därför nu böra vara vunna,
men publiceringen går långsamt.
Han har där kommit ända ned till 136,6 A.E. för
aluminium, och till 149,5 för koppar, varigenom han ytterligare
närmat sig det spektrait kända Röntgenområdet.
För Al, Mg och Na har han funnit linjer, vilka han
betecknar som La vid resp. 144,3, 232,2 och 372,2 Å.E. Dessa
ansluta sig väl till den för linjer av högre ordningstal redan
kända serien, vilken således räcker från uran (92) till neon
(10). För Al fann han sedan ett linjefritt område i spektrum
ända till omkr. 1200 A.E. där inom det ultravioletta området
ilf-spektrum börjar, beroende på dess tre yttre elektroner.
Mg visar samma spektraltyp med ett tomrum från 232,2
till omkr. 1700 Å.E.; natrium från 376,5 till c:a 2412 Å.E.
Går man sedan till element av lägre ordningstal, så är
det omöjligt att teoretiskt beräkna deras spektra; de hava nu
experimentellt undersökts.
Syrets linjer hava bestämts som det gemensamma i spektra
hos lätt oxiderade metaller — det visade sig t. ex., att Al och
Mg mellan 1000 och 235 gåvo identiska spektra, men sedan
helt olika. Ett mellan 230 och 834 liggande område visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
