Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om elementens och de enkla kemiska föreningarnas kristallstrukturer. Av prof. G. Aminoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tertsch 1920. Han sökte ett samband mellan kristallens och
atomens symmetri. För att finna den senare försinnligar han
elektronernas »repulsionssfärer» som kring kärnan tätt packade
sfärer och återfinner så talen 8, 18 och 32, vilka karakterisera
det periodiska systemet. Ehuru en sådan bild säkerligen ej
överensstämmer med atomens fysik, har dock försöket sitt
intresse genom att vara det första på detta område. Senare
(1921) har Niggli upptagit problemet till diskussion, varvid
han till grund för uppfattningen om atomens byggnad lägger
de Kosselska arbetena. Slutligen böra i detta sammanhang
nämnas två uppsatser av Huggins (1922), däri han utgår från
Lewis teori om atomens byggnad och på grundval av denna
bygger en till synes tämligen godtycklig teori om elektronernas
lägen i kristaller. Nedan vill förf. i samband med en närmare
beskrivning av de olika strukturtyperna påpeka några
paralleller, som synas förefinnas mellan de data man känner
beträffande elementens kristallstrukturer och den nya Bomi’ska
teorien, vilken ej synes vara diskuterad i detta hänseende.
De olika strukturtyperna kunna geometriskt beskrivas på
skilda sätt. Det allmänt gängse är att som ovan gjorts angiva
elementarparallellepipedens egenskaper. För de frågor som röra
elementen och de enkla kemiska föreningarnas strukturer synes
det emellertid mera givande att använda ett annat sätt,
nämligen att studera anordningen av atomer omkring en speciell
atom i strukturen. Som nedan meddelas är nämligen denna
gruppering för elementens vidkommande densamma omkring
alla atomer i strukturen. Det sätt varpå atomen ordnar andra
atomer omkring sig bör också kunna betraktas såsom ett
påtagligt uttryck för dess egenart. Det kan med andra ord
förmodas vara en karakteristisk atomegenskap, för kemiska
föreningars vidkommande eventuellt en jonegenskap.
Det är särskilt ett element, som inbjuder till försök att
finna ett samband mellan atomens byggnad och det sätt, varpå
atomerna ordna sig till kristallstruktur, nämligen Jcol. I form
av diamant är varje kolatom tetraedriskt omgiven av fyra
andra kolatomer (jfr fig. 3 b). Man kan uttrycka saken så, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
