Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om elementens och de enkla kemiska föreningarnas kristallstrukturer. Av prof. G. Aminoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett flertal liknande tabeller kunna beräknas, varvid
variationerna som regel äro av samma storleksordning som i den
här angivna. Det vill i vissa fall synas som om för samma
atom beräknade »atomradier» ej varierade kontinuerligt utan
vore bundna vid något slags kvantlag. För jodatomen skulle
alltså en grupp av värden ligga omkring 1.36, en annan grupp
omkring 1.51. Det bör emellertid uttryckligen betonas att
föreliggande material ej är tillräckligt för säkra slutsatser av
denna art.
En särskilt stor variation synes väteatomens utrymme i
kristaller vara underkastad. Vegard fann i H4NC1 och H4NBr
resp. 0.83 och 0.84 A. för väteatomens »radie», under det att
förf. i hydrat av Mg och Mn fann omkring 1.1 A. Nära nog
samma värde beräknas ur det av Wyckofp undersökta
ammoniumkloroplatinatet. Enligt Wahl kristalliserar väte kubiskt.
Den kubiska strukturtyp,1 ur vilken den minsta »radien»
beräknas, är diamanttyp. Ur denna erhålles, om det fasta vätets
sp. v. = 0.0763, 1.21 A. Övriga kubiska strukturer giva en
ännu större »radie». Framhållas bör nu att alla dessa värden
äro större än den radie som beräknas ur den BonRska teorien,
nämligen 0.53 A. Väteatomens stora skenbara utrymme i
kristaller förorsakar ett maximum på kurvaD, fig. 6. I detta
avseende synes alltså väte i viss mån vara att betrakta som
besläktad med alkalimetallerna.
Angående den fysikaliska innebörden av de på nu beskrivet
sätt beräknade »atomradierna» torde det vara för tidigt att
yttra sig. Det förtjänar dock att framhållas, att för elementens
vidkommande det minsta avståndet mellan atomerna är en
entydigt definierad storhet, som utan tvivel har en bestämd
fysikalisk betydelse. Det visar sig också som ovan diskuterats
att i de flesta hittills undersökta elementstrukturer atomerna
äro på samma avstånd (kubiska strukturer) eller nära nog
samma avstånd (hexagonala strukturer med c:a = 1.63)
omgivna av andra atomer. Undantag härifrån göra endast zink
1 Nämligen av de hittills för enkla ämnen fastställda kubiska
struktur-typerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
