Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om elementens och de enkla kemiska föreningarnas kristallstrukturer. Av prof. G. Aminoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnas. Debye har senare föreslagit en helt annan struktur,
vilken emellertid ej synes väl överensstämma med
Lnuefotogram av grafit. Frågan om grafitens struktur torde tills
vidare böra lämnas öppen.
5. För de problem, som röra sambandet mellan atomens
byggnad och det sätt, varpå atomerna vid kristallisationen ordna
sig till kristallstruktur, äro givetvis undersökningar av
elementens modifikationsförändringar av största intresse.
Kristallograferna känna sedan gammalt en hel del fall av
polymorfi bland elementen. Tyvärr äro dessa ännu ej i detalj
röntgenografiskt undersökta, med undantag för järnets polymorfi,
vilken tack vare Westgrens och Phragméks undersökningar är
fullt klarlagd. Det vid vanlig temperatur rymdcentrerade
järnet övergår vid + 900° i en ytcentrerad modifikation, som i sin
tur vid + 1400 återgår till rymdcentrerad struktur. Den
omvandling, varigenom a-järnet övergår i /?-järn (vid + 768°),
visade sig märkligt nog ej vara förenad med någon
strukturförändring. En sådan inträdde först vid 900°, då /^-järnet
övergår i /-järn. Försiggå förändringar i järnatomernas
elektronanordningar vid övergången från «- till /?-järn, äro dessa
tydligen av den art, att de ej nödvändiggöra en ny anordning av
atomerna. Det är att märka att rymdcentrerad och ytcentrerad
kubisk struktur ej kunna genom så enkla geometriska
operationer överföras i varandra, som äro tillräckliga vid övergång
exempelvis från vissa hexagonala till ytcentrerat kubiska
strukturer. Från kristallografisk synpunkt är det därför att vänta,
att ^-järnet vid övergång i /-järn sönderfaller i ett aggregat
av kristaller med ytcentrerade kubiska strukturer. Som
exempel på fall av polymorfi av troligen annan art kan anföras
den av Hull studerade koboltens. Denna metall existerar i
såväl ytcentrerad kubisk som hexagonal struktur med
axelförhållandet 1.63. Dessa strukturer kunna på ett väsentligt
enklare sätt överföras i varandra. Det torde därför ur
kristallografisk synpunkt vara ett rimligt antagande att den ena
strukturen genom enkla atomförflyttningar direkt överföras i den
andra strukturtypen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
