Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundämnenas atombyggnad enligt Bohr. Not till ovanstående artikel. Av doc. H. Faxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundämnenas atombyggnad enligt Bohr 45
rosettliknande banor kring kärnan. Banorna numreras med
symboler av typen nk, där n och k äro hela tal. n kallas
huvud-kvanttalet och bestämmer ensamt banans energi (d. v. s.
elektronens energi, då den rör sig i banan i fråga) i det gränsfall,
då elektronen utför en enkel Keplerrörelse (d. v. s. rör sig likt
en planet i en ellips med kärnan i ena brännpunkten). Detta
gränsfall finnes tillnärmelsevis förverkligat i väteatomen,
enkelt laddade heliumatomen och dubbelt laddade litiumatomen
o. s. v., emedan dessa bestå blott av en positiv kärna och en
enda elektron. Endast tillnärmelsevis förverkligad är
Kepler-rörelsen i sagda fall, emedan elektronmassans variation med
hastigheten förorsakar en långsam vridning av banellipsen
(jfr. Kleins artikel).
Andra atomers elektronbanor äro ej längre Keplerellipser,
emedan elektronerna störa varandras rörelse inbördes. Detta
medför, att banornas energi ej längre uteslutande beror på
hu-vudkvanttalet utan även i mindre grad på ett andra kvanttal,
som bestämmer elektronens impulsmoment (jfr. Kleins artikel)
och som ovan becknats med k.
En översikt över antalet elektroner i de olika nk-banorna,
som en neutral atom enligt Bohr kan antas innehålla, ges i
tabell 1. Som synes äro elektronbanorna ordnade i grupper,
där varje grupp har samma huvudkvanttal.
Genom uppskattning av de olika banornas energier har Bohr
kunnat förklara karakteristiska drag i grundämnenas valenser,
optiska spektra och röntgenspektra. Särskilt anmärkningsvärda
äro de ställen i schemat, där vissa siifror äro satta inom
klämmer. Där har den sist tillkommande elektronen ej på normalt
sätt lagt sig ytterst, d. v. s. i en bana med högsta kvanttal,
utan har lagt sig i en inre bana. Så förklaras avvikelserna
från den enkla periodiciteten i grundämnenas system.
En översikt över periodiska systemet finner man i figur 1,
där element, som tillhöra samma period i systemet äro
anordnade i vertikala kolonner. Element, som i kemiskt eller optiskt
hänseende kunna anses homologa, men som tillhöra på varandra
följande kolonner, äro förbundna medelst raka linjer. Inramning
4—231620. Svenska fysiker samfundets årsbok, 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
