Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materiens formarter och betydelsen av Lehmanns »flytande kristaller» för deras systematik. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långt större svårigheter beredde emellertid Lehmann’s stora
upptäckt av vad han — kanske mindre lyckligt — kallade
»flytande kristaller», en upptäckt, som kan återföras på
iakttagelsen (1889), att en av F. Eeinitzer framställd substans,
kolesterylbenzoat, är dubbelbrytande, optiskt anisotrop, i flytande
tillstånd, och icke som alla andra (icke elektriskt påverkade)
vätskor isotrop.1
Denna och liknande upptäckter gåvo anledning till ett
utpräglat osäkerhetstillstånd rörande frågan, hur man bör definiera
fasta och flytande kroppar. Sålunda framställde G. Tammann2,
uppfattningen, att som fast tillstånd måste man beteckna
materiens kristalliniska tillstånd; Gr. Quincke3 ville göra
gällande, att en fast kropp är en vätska med mycket stor
visko-sitet, o. s. v.
Det otillfredsställande i tidigare föreslagna definitioner
karakteriserades av O. Lehmann4 på följande slående sätt: »Om
ett dricksglas innehåller kristalliniskt flytande p-azoxyanisol,
en vätska lika lättrörlig som vatten, bör enligt Tammann det
lättflytande innehållet betecknas som fast kropp, det fasta glaset
däremot som vätska!»
A andra sidan framhölls med rätta av W. Spring,5 att en
skarp definition på fast kropp icke kan ges, alldenstund
kontinuerliga övergångar förekomma. Häruti måste vi tydligen
foga oss, men däremot är det oundgängligt, att vår
uppställning av materiens formarter skall vara i sig motsägelselös.
Första villkoret, som måste ställas på en klassifikation, är att
den är strikt logisk, entydig; först i andra rummet kommer
frågan, i vad mån den är bekväm.
Nu måste det sägas, att den här hävdvunna systematiken
icke uppfyller detta villkor av att vara logisk. Beskrivningen
av de tre aggregationstillstånden kan ju utsägas på ungefär
följande sätt: Då en kropp (fas) har ytterst ringa viskositet
1 O. Lehmann, Fliissige Kristalie. Leipzig 1904, S. 25.
2 G. Tammann, Wied. Ann. 62, 284, 1897.
3 G. Quincke, Int. Zeitschr. f. Metallographie 3, 27, 1912.
4 O. Lehmann, Ann. d. Physik 2, 702, 1900: Fliissige Kristalle S. 2.
5 "VV. Spring, Rapp. Congrés intern, de pkysique Paris 1$00, ^ 402 (429),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
