Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aktuella frågor inom dispersionsteorien. Av lektor B. Lundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trots den forcerade utveckling, som fysiken genomlöpt under
mellantiden, och trots den invasion av matematiska metoder,
som samtidigt ägt rum, känner man sig i förstone nästan mera
valhänt inför dessa gamla tidskriftsband än inför vår tids
svällande avhandlingar. Och vid ett fortsatt studium kan man
icke undgå att se spåren av den oavbrutna adaptionsprocessen,
då ett specialproblem genomtränges med synpunkter från de
för skedet dominerande fysikaliska huvudproblemen.
Det är icke för mycket sagt, att det under de senaste
årtiondena ägt rum en revolution inom fysikens teoribildning.
De atomistiska åskådningarna ha segrat även på områden där
det tycktes nästan otänkbart. Före denna omvälvning var
materiens atomistiJc en tankemöjlighet vid sidan av många
andra, en rätt periferisk synpukt alltså. Och energiens
atomistiJc stod i avgjord konflikt med då rådande teorier. För våra
dagars fysici äro de båda realiteter av den mest behärskande
innebörd.
Uppgiften med det följande är att visa, huru denna
genomgripande förändring i våra fysikaliska fundamentalåskådningar
återverkat på dispersionsteorien.
I vad angår materiens struktur ligger atomistikens
genombrott redan ganska långt bakom oss. Kravet att förstå de
fysiska företeelserna på ett sätt, som tager molekylernas existens
med i kalkylen, har rests inom alla grenar av fysiken och har
lett till undersökningar, som verkligen givit tanken de svar
den begärt. Jag behöver därför ej inskränka mig till att visa
vilka problem det molekylära betraktelsesättet skapat inom
dispersionsteorien utan kan även göra reda för den lösning
de fått.
Energiens atomistik är däremot ännu en lära i vardande.
Där kan jag på sin höjd skissera några frågeställningar. Svaren
höra framtiden till.
Men först några ord om hur man ännu för tjugu år sedan
brakade förklara ljusets brytning. De flesta av de läroböcker,
som nu åtnjuta ett av de många årens bruk stadgat anseende,
representera ungefär detta tidsskede. Man möter där ungefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
