Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenkristallografi och metallografi. Av doc. A. Westgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siska institutionen i Lund och som sedermera ha fortsatts
och utvecklats vid det nyupprättade Metallografiska
institutet i Stockholm. Under de sista åren har arbetet utförts
under värdefull medverkan av fil. kand. Gösta Phragmén.
Det problem, som därvid i första hand har angripits, har
varit frågan om järnets allotropa modifikationer. Det syntes
antagligt, att järnets omvandlingar vid vissa temperaturer
sammanhängde med kristallografiska omlagringar, och denna
förmodan har också bekräftats. Genom noggranna mätningar
över kristallgitterdimensionernas beroende av legeringars
sammansättning ha därjämte vissa upplysningar om de fasta
lösningarnas byggnad kunnat vinnas. Vidare har det varit
möjligt att på röntgenkristallografisk väg identifiera de olika
faserna i fasta heterogena system. Varje fas karakteriseras
nämligen av en viss atomgruppering, och då denna ger sig
tillkänna i ett röntgenfotogram, kan därmed närvaron av
olika faser i en blandning påvisas.
II. UNDERSÖKNINGSMETODIK.
Beträffande röntgenkristallografiens allmänna teoretiska
grand må hänvisas till en uppsats av prof. Siegbahn i 1921
års Kosmos. Arbetssätten på detta område äro som bekant
i huvudsak tre: 1) Den Laueska metoden, som arbetar med
s. k. vitt röntgenljus, d. v. s. röntgenstrålning av alla
våglängder inom ett tämligen vidsträckt intervall, och där
upplysningar om kristallstrukturen erhållas av det
punktfotogram, som bildas av det genom kristallen passerande ljusets
interferenser, 2) Den Braggska metoden, som använder sig av
praktiskt taget monokromatisk strålning av känd våglängd
och som grundar sig på studiet av reflexer mot en orienterad
kristall och 3) Den Debye-Scherrerska eller Hullska metoden,
som också använder strålning av känd våglängd men som
betjänar sig icke av enstaka kristallindivider utan av ett
fin-pulveriserat kristalliniskt preparat. För tolkningen av foto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
