Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenkristallografi och metallografi. Av doc. A. Westgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi för de fem starkaste linjerna, vilka härröra från Ka-strål-
ningen, följande värden för Sin2 -: 0.210, 0.278, 0.555, 0.768,
0.837. Som synes, förhålla sig dessa tal som 3, 4, 8, 11 och 12,
d. v. s. /-järnet är sålunda sannolikt kubiskt, och interferenserna
härröra från planserier, motsvarande indiceskombinationerna
111, 200, 220, 311 och 222. I dessa kombinationer äro de tre
indices antingen alla udda eller alla jämna. Det betyder, att
den undersökta substansen sannolikt är ytcentrerad. Enligt
den Braggska formeln finna vi, att kubens kant måste vara 3.66
A. Det återstår då endast att beräkna antalet atomer per
elementarkub. Järnets spec. vikt vid 1100° är 7.5 och en
järnatom väger 55.84 • 1.650 • 10—24 gr. I elementarkuben måste
sålunda rymmas:
7.5-3.663-10~24 _ 0
55.84- 1.650- 10- 24-°’"’
d. v. s. 4 atomer. Detta är i full överensstämmelse med den
ytcentrerade strukturen, där vi ha sex atomer på kubsidorna,
av vilka var och en är delad på två kuber, och åtta
atomer i hörnen, av vilka var och en är delad på åtta i hörnen
sammanstötande kuber.
Det kan ju förefalla rätt överraskande, att den
omvandling, som försiggår i järnet vid 900°, går i motsatt riktning
vid 1400°. Då man närmare betraktar Weiss och Foex’s
diagram, upptäcker man emellertid, att ett dylikt förhållande
redan av de magnetiska egenskapernas variation bort framstå
som sannolikt. Den del av kurvan, som faller mellan 1400°
och smältpunkten, kan betraktas som en kontinuerlig
fortsättning av kurvan under 900°, vilket i figuren förtydligats
genom uppdragning av den prickade linjen. I själva verket
har också Pierre Curie observerat detta och redan. 1895
uttalat en förmodan, att järnet omedelbart under smältpunkten
har samma byggnad som vid vanlig temperatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
