Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om absoluta intensitetsbestämningar av röntgenstrålar. Av lektor T. E. Aurén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig vara synnerligen konstant, och de små skillnader, som möjligen kunna konstateras mellan olika rör torde därför med all säkerhet kunna tillskrivas olikheten i glasväggarnas tjocklek. För praktiska ändamål torde därför intensiteten tillräckligt noggrant kunna angivas, då spänningen vid röret och strömstyrkan genom detsamma är bekant.
I fig. 1 återges de funna resultaten grafiskt, varvid som abscissa avsatts kvadraterna på spänningen, uttryckt i kilovolt, och som ordinata intensiteten, uttryckt i Röntgen (R). Strömstyrkan genom röret har vid alla försök varit 3 milliampére.
Av figuren framgår, att intensiteten växer proportionellt mot kvadraten på spänningen, vilket överensstämmer med de resultat, till vilka man kommit både på teoretisk väg och genom försök enligt andra metoder. Som man måste vänta sig och som utförda försök också visa, växer intensiteten proportionellt mot strömstyrkan genom röret. Intensiteten (I) kan uttryckas genom formeln
I=ci(aV2-b).........(1)
där c är en konstant beroende på avståndet till antikatoden, a och b äro för röret karakteristiska konstanter, i är strömstyrkan genom röret och V spänningen.
På grundvalen av den Bomuska atomteorien har Kramers1 nyligen beräknat den totala röntgenstrålningen från en antikatod av volfram, varvid han erhållit följande resultat:
I=*.tJ!lN&.......(2)
där l betyder en konstant, e och m laddningen och massan hos en elektron, c ljusets hastighet, h den PLANCK’ska konstanten, N antikatodmetallens atomnummer samt v elektronernas hastighet. Beräknas med tillhjälp av denna formel intensiteten vid ett givet fall, t. ex. vid 100 cm avstånd från
1 Phil. Mag. b. 56 (1923) s. 871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
