Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hårdhet och härdning av kolstål, snabbstål och andra legeringar. Av prof. C. Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
temperatur och omvandlingsteinperaturen A3 därför i stället höjd. Så är t. ex. fallet med Si, Mo, W.
Ett bland de många värdefulla resultaten av de senare årens kristallforskning är att hava givit en plausibel förklaring på denna varierande löslighet eller blandbarhet. Sålunda har det fastslagits, att t. ex. Ni har atomer så beskaffade, att de ge ytcentrerat rymdgitter. Det ligger nära att därav sluta, att Ni bör kunna lätt ersätta, blandas med atomerna i det på samma sätt kristalliserande /-järnet. A andra sidan vet man nu, att t. ex. W har rymdcentrerat gitter, och det är därför naturligt att tänka sig, att detsamma lätt bör kunna blandas med det på samma sätt kristalliserande a-järnet.
Med stigande C:halt, upp till 0,9 % sänkes A3 alltmera, ned till 690°, och betecknas då som Al, kolstålets eutektoida punkt. Vid densamma uppdelas vid långsam avsvalning den homogena /-lösningen i perlit, den eutektoida blandningen i ferrit och cementit Fe3C.
Sker avkylningen till rumstemperatur däremot tillräckligt hastigt, hinner icke denna uppdelning äga rum och en homogen, övermättad lösning kvarstår med kolet (eller karbiden) i tillstånd av molekylär finfördelning. Därvid förefinnes tvenne möjligheter med avseende på lösningsmedlets tillstånd :
1. Järnatomerna förbliva i /-tillstånd;
2. Järnatomerna (åtminstone största delen) ha övergått till a-tillstånd.
De bägge fallen motsvara föreliggandet av:
1. Austenit: icke ferromagnetisk (föga hård) fast lösning, med mindre specifik volym och med ytcentrerat kubiskt gitter;1
2. Martensit: ferromagnetisk (hård och spröd) fast lösning, med större specifik volym och med rymdcentrerat kubiskt gitter.
Bägge dessa fasta lösningar äro instabila i fysikaliskt-kemiskt hänseende, vid vanlig temperatur. Då endast kol förefinnes jämte järnet är austeniten mest instabil, i det att dess lösnings-
1 Såsom av A. Westgren fastslagits. Jernk. Ann. 1921, s. 421; Journal of the I ron and Steel Inst. 1921:1, p. 303.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
