Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de krafter som bärer aeroplanene. Av prof. V. Bjerknes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
retning, og de tilsvarende kraftlinjer i feltet for to parallelle motsat rettede elektriske strömme.
En vigtig bemerkning maa her gjöres. Teorien er utarbeidet for. de permanente cirkulationer i friktionslös vädske, som efter de HELMHOLTz’iske sätninger bestaar evig, men hverken frembringes eller tilintetgjöres. I praxis arbeider vi derimot med reelle vädsker og utnytter deres friktion for at frembringe og vedlikeholde disse permanente cirkulationer. De antar samme karakter som om vädsken var friktionslös, og cirkulationerne som saadanne har de samme dynamiske virkninger uanset maaten hvorpaa de er frembragt. Er friktionen först indfört, saa kan man like godt gaa til sterk friktion, gjerne saa sterk at vädsken praktisk tält momentant fölger med, og fölger med selv ved oscillatoriske rotationer. Man kan paa denne maate — med visse selvfölgelige reservationer — utvide analogien med de svingende bevägelser til at omfatte ogsaa den stationäre elektrodynamiks fänomener. Diagrammerne i fig. o, som er utfört i 1881, tilhörer saadanne forsök med meget seige vädsker (sirup). Ved disse falder den automatiske registrering av bevägelsen let, hvad der ikke er tilfäldet ved de tilsvarende vandbevägelser, medmindre man anvender moderne methoder med fotografering av suspenderte partikler.
V. DEN OMVENDTE DYNAMISKE ANALOGI
Vi skal saa betragte de ponderomotoriske kräfter i tilsvarende hydrodynamiske og magnetiske felter. Det er meget instruktivt at utföre de hydrodynamiske og de magnetiske forsök side om side, intet viser bedre hvordan analogien gaar i de mindste detaljer, kun med den ene gjennemgaaende forskjel som angaar kräfternes fortegn.
I balancen kan jeg indföre en pulsator, og bringe i närheten en anden pulsator som föres i haanden. Ved pulsationer av samme fase faar man da en meget slaaende tilträkning, der tiltar raskt eftersom avstanden avtar. Maalinger viser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
