Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flytande kristaller eller mesomorfa kroppar. Av doc. H. Faxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(konstgrepp av Mauguin). Då får man några få stora kristaller mellan glasen. Uppvärmer man sedan långsamt det hela, så att kristallerna smälta, erhåller man en klar smektisk kropp (fig.l). Denna har stora dubbelbrytande områden, vilka vid ytlig undersökning verka homogena och vilkas gränser sammanfalla med de ursprungliga kristallernas. Dessa områden ha alla optiska egenskaper gemensamma med optiskt enaxiga kristaller. Axeln kan ha vilken riktning som helst i förhållande till täckglas och objektglas, och dubbelbrytningen är ofta mycket stark och alltid positiv.
Beröringsytorna mellan dessa homogena områden ha ett egendomligt utseende. Områdena kunna se ut som hopsydda och i gränslinjen ligger en rad små ellipser (fig. ]). »Styngen» äro i själva verket hyperbelbågar och »sömmen» är en struktur, med fokalkägelsnitt, till vilken vi senare återkomma.
Homogen struktur kan man också få ur andra smektiska tillstånd genom att flytta täckglaset fram och tillbaka. Beroende på vilket ämne man har att göra med, uppstår då med större eller mindre lätthet områden med homogen struktur. Optiska axeln blir då vinkelrät mot glasen. Friedel har visat, att detta icke beror på någon eventuell förmåga hos glaset att orientera in den optiska axeln vinkelrätt mot ytan utan på bristande kontakt mellan smektiska kroppen och glaset. Hänger man nämligen upp en droppe azoxybenzoesyre-etylester i ett hål i en skiva av glas eller glimmer, så bli de fria ytorna plana, och optiska axeln inställer sig vinkelrätt mot dessa. Då inser man, att optiska axeln har en benägenhet att av sig själv ställa sig vinkelrätt mot en plan yta. Glaset kan på sin höjd hindra detta, vilket verkligen inträffar i det fall, som å förra sidan beskrevs, då en kristall smältes långsamt mellan två glasplattor. Höjer man temperaturen något, blir detta senare tillstånd labilt, så att optiska axeln kan byta riktning och bli vinkelrät mot glasytorna. Denna omändring kan, som nämnt, påskyndas genom små förskjutningar av ena glasplattan, varvid smektiska kroppens yta liksom lossnar från glaset, så att inställning blir möjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
