Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flytande kristaller eller mesomorfa kroppar. Av doc. H. Faxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resp. nematiska vätskan. Vid flyktig undersökning kan man tro att båtonnets, då de ännu äro för små för att kunna tydligt iakttagas, bilda kristaller, och Lehmann har från början beskrivit dem som sådana (jfr sid. 117). Den sammansatta och egendomligt symmetriska form båtonnets oftast ha, framgår av fig. 13, där fyra av de för övrigt oändligt varierande formerna återgivits. Som å sid. 117 framhölls, var Lehmanns åsikt, att de egendomliga formerna med avrundade kanter, som båtonnets alltid ha, bero på en strid mellan den i det inre av massan befintliga kristalliska gestaltningskraften och ythudens spänning.
Friedel åter anser, att de helt och hållet äro uppbyggda av fokalkägelsnitt. Yid noggrann undersökning har han också funnit de typiska ellipserna och hyperblerna. De senare äro å två av figurerna 13 antydda genom svarta streck. Mellersta området av varje båtonnet utgöres i regel av ett stort fokalkägelsnitt, vars ellips urartat till en cirkel och vars hyperbel blivit till en rät linje, axeln till båtonnet-en. Detta är den nya uppfattning om byggnaden av båtonnets, som Friedel framför. Enda undantaget skulle vara de cylindriska droppar med avrundade ändar, som i sällsynta undantagsfall kunna förekomma. Deras mellersta parti är ett homogent område av samma slag, som var på tal i avdelningen 1.
De egendomliga »pärlband», som oftast pryda båtonnets som en kedja runt kring dem (se i synnerhet de mellersta teckningarna å fig. 13), uppstå oftast då en större och en mindre båtonnet sammansmälta, men ibland uppkomma de ändå. Alltid äro de symmetriska med avseende på axeln, och då de uppstå ur en mindre båtonnet, så fördelas dennes massa fullkomligt symmetriskt kring den störres. Någon teori, som skulle kunna förklara dessa regelbundenheter, existerar ännu ej.
En enkel form tyckes båtonnets anta hos ammoniumöleat. Lehmann, som ju önskade framhålla likheten med kristaller, kallar dem dubbelpyramider (med gemensam bas och topparna symmetriskt belägna med avseende på denna), men nämner också, att basen till följd av kapillärkraften är mer eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
