Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsvågor och skeppsmotstånd. Av fil. lic, civ. ing. E. Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytan och en dubbelkälla1 med visst moment och på visst djup under den fria vattenytan påvisas. Motsvarande överensstämmelse, så när som på en lokal förhöjning av vattenytan, vad vågbildningen beträffar, hade, såsom förut nämnts, något tidigare påpekats av GREEN. På grund av nämnda överensstämmelse är det sålunda även möjligt att beräkna vågbildningen av och vågmotståndet mot rörelsen på stora djup under vattenytan av kroppar, vilkas ytor bildas av de strömlinjer, som höra till vissa system dubbelkällor. Havelock använder sig härav för att beräkna vågmotståndet mot en förlängd rotationsellipsoid, som rör sig i riktningen av sin axel.
Havelock har inskränkt sig till att behandla rotationssymmetriska och av dylika element uppbyggda trycksystem, detta av det skälet, att de mest komplicerade motståndstermerna till följd av rotationssymmetrien komma att falla bort. Det kan emellertid lätt visas, att dessa termer komma att ta ut varandra även för fullt godtyckliga trycksystem. I själva verket möter det ingen svårighet att uppställa formler för vågmotståndet även i detta allmännare fall.
I anknytning till Havelocks studie över dubbelkällor bör även omnämnas en något äldre metod av Marcel Brillouin för beräkning av vågrörelsen och vågmotståndet för kroppar, rörande sig vid eller under vattenytan. Lösningen uppbygges av källfunktioner, och metoden torde vara mycket generell. Såvitt mig är bekant, föreligger dock ej någon genomförd behandling av problemen enligt denna metod.
I sin senaste avhandling (1923) tillämpar Havelock Michells motståndsformel av 1898 för att studera betydelsen för vågmotståndet av olika former hos fartygets vattenlinjer. För att så mycket som möjligt isolera effekten av formförändringar hos vattenlinjerna och samtidigt åstadkomma sådana
1 En »dubbelkälla» är en störning, som består av en »källa» och en »sänka» på mycket Jitet avstånd från varandra. En »källa» är en punkt, från vilken vätska utströmmar åt alla håll, en »sänka» en, till vilken vätska inströmmar från alla håll. Dubbelkällans »moment» äro produkten av källans styrka (som antages vara lika med sänkans styrka) och avståndet mellan källan och sänkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
