Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur avspeglar sig en stjärnas konstitution i dess spektrum? Av doc. B. Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur avspeglar sig en stjärnas konstitution 229
tialen, T temperaturen, pe de fria elektronernas partialtryck (i atmosfärer), och där logaritmerna ha basen 10. Russell samt Fowler och Milne ha utvecklat teorien vidare. De senare bestämma för olika element och olika linjeserier, motsvarande såväl den neutrala som den joniserade atomen, den temperatur som bör ge den maximala intensiteten hos absorptionslinjerna för olika värden på trycket. Vätelinjernas observerade maximum motsvarar spektraltypen Ao och en effektiv temperatur på nära 10,000°. Härav finna Fowler och Milne elektronernas partialtryck pe i det effektiva lagret till 1,31 • 10—4 atm. Under antagande av, att detta tryck är rådande i de effektiva atmosfärslagren för alla stjärnor, kunde de båda forskarna ur olika linjeseriers observerade maxima härleda en temperaturskala för de olika spektraltyperna, som rätt väl stämmer med den ur de spektralfotometriska mätningarna enligt Plancks lag erhållna.
Vad som är särskilt intressant i den nämnda undersökningen är det låga värdet på trycket i absorptionslinjernas effektiva lager. Till en liknande slutsats komma Russell och Stewart i ett nyss publicerat arbete, där de med olika metoder söka härleda tryckförhållandena i solens »omvändande lager». Sina slutsatser angående förhållandena i solens ytskikt framlägga de på ungefär följande sätt.
Överst ligger ett djupt lager, leromosfären, i vilket gaserna uppehållas av strålningstrycket, verkande på individuella atomer. Trycket och tätheten öka långsamt nedåt, och trycket vid kromosfärens bas torde vara omkring 10-7 atm. Under denna nivå blir tyngden övervägande bestämmande för jämvikten, och trycket ökar hastigt med djupet. Temperaturen är nära konstant, omkring 5,000°. Detta område är det »omvändande lagret». Når trycket når 0,01 atm., börjar den allmänna absorptionen göra gasen ogenomskinlig. Denna ogenomskinlighet ökar hastigt med trycket, och det omvändande lagret övergår i fotosfären. Så snart absorptionsförmågan blir stark, stiger temperaturen med djupet i enlighet med Schwarzschtlds och Eddingtons teori för strålningsjämvikten. Den observerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
