Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk nobelpristagare. Av doc. A. E. Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tillfredsställa dessa stegrade anspråk på
mätnoggrannheten utarbetar Siegbahn nya mätmetoder och konstruerar på
grundval av dessa trenne precisionsspektrografer avsedda för
mätningar av olika våglängdsområden.
Den första av dessa var en vakuumspektrograf, som blev
färdig 1916 och som demonstrerades på naturforskarmötet i
Kristiania samma år. Spektrografen ifråga är avbildad i
figurerna 12 a o. b. I spektrografkärlets botten är inpassat
ett konsystem bestående av tvenne koner, en inre och en
yttre. På den övre ändan av innerkonan är kristallbordet
fästat, under det att vid den undre ändan äro fästade fyra
symmetriska armar försedda med nonier (9/10, vilka
sistnämnda kunna förskjutas längs den å figuren synliga skalan.
Den yttre konan uppbär i sin övre ända plåthållaren och är
med sin nedre ända fast förbunden med en precisionsskala
graderad i 1/4. För avläsningarna å precisionsskalan är
spektrografen försedd med tvenne avläsningsmikroskop. För
injustering av kristallen konstruerades en del särskilda
apparater, lämpade för de utarbetade noggranna
injusteringsmetoderna. Vid precisionsbestämningarna med denna
spektrograf användes den av SrEGBAHN utarbetade
omläggningsmetoden, som innebär följande tillvägagångssätt, och som
illustreras med hjälp av figurerna 13 a o. b. Sedan kristallen
injusterats så att den reflekterande ytan ligger i vertikalplanet
genom vridningsaxelns centrum bestämmes det s. k. nolläget
för kristallen. Detta nolläge bestämmes av vertikalplanet
genom spaltmitten och vridningsaxelns centrum och är i Hg.
angett genom linjen SON0. Därefter bestämmes kasettens
nolläge d. v. s. läget vinkelrätt mot kristallens nolläge. Dessa
båda nollägen äro utgångslägena för kristallens och kasettens
inställning. Med kännedom om våglängden för den linje,
vars våglängd skall bestämmas noggrant, beräknas ett värde
på motsvarande glansvinkei med tillhjälp av den Braggska
relationen. Låt oss beteckna denna med q>a. Kasetten vrides
nu en vinkel från utgångsläget räknat som är lika med två
ggr. (pa minus en liten vinkel ft alltså en vinkel lika med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
