Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk nobelpristagare. Av doc. A. E. Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en vinkel lika med cpa + /? med nollinjen, fig. 17.
Precisionsskalan med kristalien fastlåses, varefter kameran inställes i
motsvarande läge, som bildar en vinkel 2 (cpa + ft) med
nolllinjen. Antaga vi nu att den mellersta strålen i det från
antikatoden utgående divergenta strålknippet kan reflekteras
just under vinkeln cpp. Kristallytan måste i detta fall ha det
läge, som den punkterade linjen I anger. Nu har den
emellertid läget /’, vilket har till följd att en annan stråle, den
nämligen som bildar en
vinkel lika med
2
med
den mellersta strålen
kommer att reflekteras.
Denna vinkel är lika
med vinkeln mellan det
punkterade och det
verkliga läget av den
reflekterande kristallytan.
Efter exponeringen vrides
kristallytan med
precisionsskalan en vinkel
lika med 180-2((pa + p),
varefter kameran
inställes i motsvarande läge.
Genom en dylik
dubbelsidig upptagning
erhålles tvenne spektrallinjer, som ligga på var sin sida om
plåtnormalen genom spalten. Känner man avståndet spalt-plåt,
R, samt avståndet mellan spektrallinjerna, a, kan <pp
beräknas ur uttrycken:
Fie. 17.
2(99« + fi) - A<;
J<Pp, W-2–2R-
Figur 18 åskådliggör inställningarna och läget av
kristallytan vid en kryssupptagning. Som lätt inses beräknas här
vinkeln tpp ur relationerna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
