Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk nobelpristagare. Av doc. A. E. Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningskoefficient synnerligen känslig för temperaturvariationer.
En idealisk kristall för preeisionsbestämningar har man
däremot i kalkspaten. Till användning av denna övergår
Siegbahn i sina precisionsmätningar. För bestämning av
gitterkonstanten har man nu två utvägar. Den ena är att med
kännedom om kristallstrukturen och atomfördelningen i
kristallen beräkna storleken av gitterkonstanten ifråga och
fastlägga det så erhållna värdet som »normal-rf». En dylik
beräkning av d för kalkspat utfördes första gången av W. L.
Bragg och efter honom ha ett flertal forskare utfört samma
beräkning. Denna beräkning grundar sig på formeln:
- r1 M t
d = gitterkonstanten,
M = kalkspatens molekylvikt,
L = Loschmidts tal,
q = tätheten,
V = volymen av en kalkspatromboeder med avståndet 1
mellan spaltytorna.
V beräknas ur:
(1 + cos/?)2
sin/?(l + cos 2p)
där p är den trubbiga vinkeln för de romboedern begränsande
ytorna.
För beräkning av det Loschmidtska talet har man:
T — ^ ’ C
- TÖ^E-e
E = silvrets ekvivalentvikt,
A = 2> atomvikt,
c = ljushastigheten,
e = elektriska elementarkvantat.
Den noggrannhet, som man erhåller vid bestämningen av
d blir alltså beroende av den noggrannhet med vilken de
ovan anförda storheterna blivit bestämda. Noggrannheten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
