Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk nobelpristagare. Av doc. A. E. Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 36.
datum. År 1924 alltså nära 30 år efter röntgenstrålarnas
upptäckt ly ekades Siegbahn, Larsson och Waller att påvisa
detta fenomen, och göra det tillgängligt för mätningar.
Försöket utfördes med ett glasprisma med stor brytande vinkel
och med användning av stora infallsvinklar. Figur 35 återger
schematiskt försöksanordningen. I figur 36 är återgiven en
av de gjorda upptagningarna. Nedan ges en sammanställning
av de värden som erhållits på brytningsexponenten f.i för ett
glasprisma med tätheten 2,551.
Strålning l i i. E. (1 - /i) • 106
(Kai,2.............1,933 12,38
Fe <
\K/3..............1,750 10,00
[Kalt2.............1,538 8,125
Cu \
\K{3..............1,389 6,648
Mö
\Kai,2.............0,708 4,641
\kP..............0,630 4,220
Den framställning, som författaren sökt ge av Siegbahns
insatser inom den röntgenspektroskopiska forskningen torde,
om ock framställningen har sina brister i fullkomlighet, ge
en uppfattning om den oerhörda omfattningen av denna del
av Siegbahns vetenskapliga gärning. Tack vare Siegbahns
arbete har röntgenspektroskopien riktats med en rad
förträffliga spektroskopiska apparater i form av röntgenrör och
spektrografer. Noggranna mätmetoder hava utarbetats och genom
det jättearbete, som nedlagts på utforskningen av
röntgenspektra äga vi nu en ingående kännedom om dessa. Först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
