Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare mätningar inom området för långvågig röntgenstrålning. Av civ.ing. R. Thoræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
står röntgenstrålning. Däremot emitteras vanligt ljus vid
övergångar mellan de yttre banorna.
Från de tidigare undersökningarna av elementens
röntgenspektra veta vi nu, att dessa bestå av två delar, nämligen:
1. Ett kontinuerligt spektrum, där alla våglängder från en
viss, skarpt markerad minimigräns och uppåt återfinnas
med större eller mindre intensitet.
2. Ett linjespektrum, bestående av diskreta spektrallinjer,
motsvarande vissa för varje atom fullt bestämda
våglängder. Härav benämningen »karakteristiskt spektrum.
Av dessa två är det emellertid endast atomernas
linjespektra, som i det följande komma att behandlas.
Fig. i.
Det systematiska studiet av olika linjespektra visar nu, att
spektrallinjerna ej ligga jämnt fördelade i det inneslutna
våglängdsområdet utan i stället äro sammanträngda i ett
fåtal mycket väl definierade grupper. Antalet sådana grupper
eller serier är störst för de tyngsta elementen i det periodiska
systemet, och för t. ex. uran ha sålunda 4 dylika serier kunnat
påvisas. Dessa serier betecknas nu som bekant med
bokstäverna K,L, M och N där Kserien alltid betyder den
kortvågigaste och N-serien den långvågigaste gruppen. Fig. 1
visar urans röntgenspektrum. Grupperingen är som synes
mycket tydlig.
Vid närmare studium av de olika serierna har man vidare
funnit, att inom de flesta av dem de olika linjerna låta
sammanföra sig i grupper. Så långt man hittills vet består så
lunda M-serien av 5 och L-serien av 3 dylika undergrupper,
medan däremot Kseriens linjer bilda en enda grupp.
Det är emellertid icke endast antalet serier, som minskas,
då man förflyttar sig nedåt i det periodiska systemet, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
