Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordlyset og lyset fra fast kvelstoff. Av prof. L. Vegard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilfeller et kortbølget skarpt baand (JV2 resp. JV4), der optrer
i efterlysningen efterfulgt av et mere langbølget baand (N}
henholdsvis N:i), der ikke optrer i efterlysningen.
Det synes som vi har aa gjøre med samme fenomen, men
bare forflyttet i spektret. Dette er ogsaa bestyrket av det
forhold at frekvensdifferensen mellem den skarpe linje og
maksimumet av den diffuse er nær den samme i rødt og grønt.
Vi finner:
r.2-v1 = 1120 em."1
?’4—v:i == 1141 »
Som vi senere skal se har studiet av det lys som utsendes
fra kondenserte gaser vist at disse systemer har let for aa
danne oscillasjonsserier, og disse dannes paa den maate at
atomet optar oscillasjonskvanta fra de ved elektroospranget
frigjorte energier.
Anvendt paa vort tilfelle skulde det bety, at de røde baand
skyldes en forflytning av lyset mot rødt paa grunn av at
atomet optar et oscillasjonskvantum. Nu korresponderer
linjen 5 944 med 5 230 og linjen 6 321 med nordjyslinjen, og under
de röde nordlys dominerer 6321 over 5944 paa lignende maate
som nordlyslinjen dominerer over linjen 5 230. Likesom
nordlyslinjen er grensen for Nv er linjen 6 321 sandsynligvis aa
opfatte som grensen for N3, naar partikelstørrelsen nærmer
sig molekylær størrelsesorden.
Den røde linje 6 321, som vesentlig betinger rødfarvingen
av nordlyset, skulde altsaa dannes naar det lyskvantum som
ellers betinger den grønne nordlyslinje under
emissjonsprocessen taper et oscillasjonskvantum paa grunn av optredende
atomsvingninger. En sterk rød lysning betyr altsaa at
atomene i det krystallinske kvelstoffstøv i nordlysregionen
under de forhaandenværende betingelser har lett for aa komme
i svingninger under emissjonsprocessen.
Som allerede nevnt optrer den lysning som skulde motsvare
nordlyslinjen i form av et baand der viste en struktur.
Kort tid efteråt jeg hadde opnaad de første spektre med
den lille lyssterke spektrograf optok jeg (i mars 1924) spekt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
