Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Heurlinger av prof. E. Hulthén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domliga till synes slumpvis fördelade anomalierna hos vissa
spektrallinjer alltid uppträda symmetriskt uti de med B och
P betecknade seriegrenarna. Givitvis innebar denna upptäckt
ett starkt stöd för Heurlingers betraktelsesätt. Uti ett
föredrag hållet vid en fysikerkongress, som på initiativ av prof.
M. Siegbahn anordnades i Lund september följande år, visade
Heurlinger, hurusom anomalierna kunna tydas såsom störningar
uti vissa rotationstillstånd hos den erregade molekylen.
Härmed föres Heurlinger in på en ny utvecklingslinje och
i det att han betraktar en bandlinjes frekvens såsom skillnaden
mellan två termfrekvenser, börjar han använda sig av den inom
spektroskopien så fruktbringande kombinationsprincipen. Uti
ett tyvärr alltför koncentrerat och kanske därför föga
uppmärksammat arbete (8) utvecklar han dessa synpunkter och
giver med hjälp av den Bohrska korrespondensprincipen en
kvantteoeretisk tydning av bandstrukturen. Utan att knyta sina
föreställningar till någon bestämd molekylmodell visar han,
hurusom molekylens rotationsenergi i de flesta fall kan
framställas som en kvadratisk funktion utav rotations kvanttalet m:
W(m)’= a0 + a2m2 + a4m4+ .. .
I några undantagsfall, såsom t. ex. beträffande de
atmosfäriska syrebanden, där en påtaglig diskontinuitet mellan de
olika seriegrenarna kunde påvisas, tillämpar Heurlinger
uttrycket:
W(m) = a0 + aYm + a2m2 + .. .
Han har därmed uppmärksammat ett allmänt problem, som
gäller alla homogena molekyler (02, He2 etc.) och som först
helt nyligen har erhållit en tillfredsställande förklaring. Dessa
Heurlingers ansatser äro härledda ur hans på halvt klassisk
grund baserade strukturformel och kunna därför icke utan
vissa modifikationer tillämpas vid det kvantteoretiska
betraktelsesättet. Så t. ex. tvingade längre fram termframställningen
av bandspektra till införandet av halva mtalsvärden.
Emellertid måste vi beakta, att han med det till buds stående
observationsmaterialet knappast har ägt möjligheter att kunna över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
