Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F. W. Astons undersökningar över isotopa element av fil. lic. S. Benner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta motsäges av två omständigheter. Dels är den relativa
intensiteten ej alls densamma som för neonlinjerna, dels saknas
starka linjer vid 20 och 22. 5 och 5.5 äro andra ordningens
borlinjer. Relativa intensiteten stämmer ej med den kemiskt
bestämda atomvikten 10.9, varför förekomsten av en tredje isotop med
massan 12 förmodades; den skulle i så fall täckas av kols linje.
Detta antagande motsäges dock av följande. I spektrum IV
synas linjerna 48 och 49, tillhöriga B10 F2 och B11 F2 (jämför
nedan). Funnes en borisotop med massan 12, skulle man även ha
en linje vid 50. Den svaga linje, som här synes, torde vara en
fjärde ordningens kvicksilverlinje. Att fluor är enkelt göres
sannolikt av dess exakt heltaliga atomvikt och bekräftas av linjerna
19.00 och 9.50 (av andra ordningen) i I—II fig. 9 En svag linje
vid 20 är sannolikt fluorväte.
I spektra III—IV synas linjer vid 47, 48 och 49. De två senare
tillhöra sannolikt B10F2 och BllF2, men den första kan ej bero
på någon borfluorid, då det i så fall skulle vara B9F219 eller B11
F218. Några antydningar om existensen av B9 eller F18 finnas ej
i några spektra. Sannolikare är, att linjen tillhör kiselfluorid,
bildat vid fluors inverkan på glasväggen. För att pröva detta
bortpumpades bortrifluoriden och ersattes med kiselfluorid, SiF4.
Linjerna 48 och 49 blevo då mycket svaga men 47 stark; den
måste alltså tillskrivas Si28F.
Den kemiska atomvikten leder till antagandet om tyngre
isotoper hos kisel; linjer vid 29, 48, 67 och 86, framkallade av kisel
och olika fluorider därav, bekräkfta existensen av Si29.
Ytterligare bevis ges av spektrum V, fig. 9, med linjen 14.50, andra
ordningen av Si29. Det kan ej vara andra ordningen av B10F, då ingen
linje finnes vid 10. Linjer vid 30, 49, 68 och 87 bevisa ej med
visshet existensen av Si30, då de även kunna bero på
väteföreningar. Är den senare hypotesen riktig, skulle man ej få någon
andra ordningens linje vid 15, då molekyler nästan uteslutande
ge första ordningens linjer. Man kan dock ej undersöka detta,
då man under alla omständigheter får en linje vid 15, framkallad
av GHZ. Senare försök samt undersökningar av Mulliken över
bandspektra ha bevisat existensen av Si20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
