Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Experimentella undersökningar över elektronernas vågnatur av amanuens E. Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göres av en dubbel FARADAYsk bur, i vilken elektronerna
inkomma genom en trång öppning, vänd mot nickelkristallen. Den
yttre buren är j ordad, den inre står i förbindelse med en känslig
galvanometer (od10~ 11 amp.), med vilken den spridda strålningens
intensitet mätes. Till bestämning av den infallande strålningens
styrka finnes en annan, mindre känslig galvanometer (oo 10-7
amp.)
Kristallen är vridbar kring en axel i figurens plan,
sammanfallande med den infallande strålens riktning, och dess
vridnings-vinkel (i det följande kallad azimutvinkeln till skillnad från
kollektorns vridningsvinkel, höjdvinkeln) är avläsbar på en
trumma. G, C och T äro alla inneslutna i ett gemensamt, jordat
metallhölje. Det hela är placerat i en evakuerad glasbehållare,
varför rörelsen av kollektorn och kristallen måste åstadkommas
på ett särskilt sätt, nämligen med hjälp av tyngdkraften.
Kollektorn och kristallen, vilken senare manövreras med lodet P,
inställas alltså på önskat sätt genom att giva apparaten en
lämplig lutning, varefter deras lägen fixeras genom en enkel
låsanordning. Gastrycket i glasbehållaren är det minsta möjliga.
Davisson och Germer uppskatta det till oo 10-8 mm kvicksilver, ett
svårnått värde, som dock förefaller sannolikt genom alla de
försiktighetsmått som vidtagits.
Det använda nickelstycket hade dimensionerna 8x5x3 mm.
Genom etsning av en nickelkristall erhölls en fri (lll)-yta, varpå
ett snitt gjordes genom kristallen så nära parallellt med denna
yta som möjligt. Denna snittyta togs, sedan den polerats,
etsats och korrigerats, till frontyta i nickelstycket.
Nickelkristallen har ett kubiskt ytcentrerat gitter.
Elementarkubens utseende framgår av fig. 3. Som (lll)-plan betecknas de
plan, man erhåller vid avskärandet av ett av kristallens hörn.
Planet genom punkterna 100, 010 och 001 är sålunda ett
(111)-plan. Dessa plan uppvisa den tätaste packningen av atomerna
och där finnes i kristallen fyra serier sådana plan, där i varje
serie planen äro inbördes parallella. Normalerna till dessa plan
äro (11 Inriktningarna. Som (llO)-plan betecknas
diagonalplanen i kuben, exempelvis planet genom punkterna 100, 101, 011
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
