Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Experimentella undersökningar över elektronernas vågnatur av amanuens E. Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydligt, det inflytande som småkristallernas orientering haft på
intensitetens fördelning i azimut.
G. P. Thomson har även undersökt hastighetsfördelningen i
diffraktionsknippena. Detta har skett, genom att jämföra den
magnetiska avböj ningen hos dessa knippen med den hos den
infallande strålen. För att åstadkomma detta, har med en fin nål
ett litet hål upptagits i foliets mitt, varigenom man på plåten
fått en svärtningsfläck i ringarnas centrum, härrörande från
strålar med samma hastighet som de infallande. När magnetfältet
anlägges förskjutes denna svärtningsfläck och med den som
centrum förskjutes utan att deformeras också böjningsbilden. Härav
kan man dra den slutsatsen, att böjningsstrålarna utgöras av
elektroner, som passerat genom foliet utan hastighetsförlust (jmf.
Davisson och Germers resultat). I fig. 16 c återfinnes en sådan
upptagning med magnetfält, som sedan omkastats, varigenom
två böjningsbilder ha erhållits.
De av Thomson utförda elektronböjningsförsöken hava Rupp
1928 utsträckts till att omfatta även långsamma elektronstrålar
och även han har funnit en glänsande bekräftelse på de Broglie
—Schrödiners teoretiska betraktelser. Han erhöll vid sina
försök liknande resultat som Thomson, men vid sidan av dessa
kommer han fram till ett nytt, synnerligen värdefullt: det är
bestämningen av den inre gitterpotentialen E i kristallen.
Den experimentella anordningen skiljer sig i diverse avseenden
från Thomsons. En schematisk teckning av Rupps elektronkamera
återfinnes i fig. 17.
Det framgår därur, att den i mycket påminner om den, som
Ramsauer infört i försökstekniken. G är glödtråden (spänningen
ligger mellan glödtråden och den lilla dosan som omger den),
bx och 62 två bländare, Fo är foliet och Fi filmen. Hela apparten
är evakuerad till högt vacuum. Ett homogent magnetfält är
anbragt vinkelrätt emot papperets plan. Tack vare detta bli
elektronbanorna cirklar, och bländarna urskilja ett skarpt strålknippe
av homogen hastighet, som träffar foliet och på filmen ger upphov
till böjningsbilder av samma slag som de av Thomson funna. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
