Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raman-effekten av prof. E. Hulthén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raman hos vatten de modifierade linjerna utbredda till diffusa
band. Tillika påpekar han, hurusom vissa för homologa
föreningar karakteristiska linjer åtföljas av dylika band med från vätska
till vätska skiftande lägen. Mest utpräglade visa sig dessa
förhållanden i glycerin, som ingående har studerats av Venkateswaran.
Intensiteten hos de diffusa banden avtager, då temperaturen växer,
detta i motsats till förhållandena hos de icke modifierade linjerna.
Venkateswaran antager, att det finnes ett visst samband mellan
linjernas diffusa karaktär och vätskans höga viskositetsgrad. Det
är väl också uppenbart att hämmandet av den fria rotationen
hos molekylen påverkar övergångarna mellan olika
rotationstillstånd, så att den modifierade strålningen får en diffus karaktär.
Ram an-effekten hos fasta kroppar har varit föremål för ett
stort antal undersökningar. De av Ramakrishna Rao för is och
vatten funna ^*-värdena stämma väl överens med de ultraröda
absorptionsbanden. Förhållandena i kvarts äro av speciellt
intresse. Enligt undersökningar av Krishnan, Lands berg och
Mandelstamm, Pringsheim och Rosen, Wood o. a. erhålles
följande y*-frekvenser, omräknade i våglängd:
fi. . . 8.6 12.5 14.2 21.5 24.7 28 38.2 48.5 80
Från Rubens undersökningar över kvartsens absorptionsmaxima
i det ultraröda känna vi däremot endast de båda maxima vid
8.6 och 21.5 [t. Gzerny upptog därför dessa undersökningar på
nytt (Z. S. fur Physik 1929) och lyckades, tack vare en förbättrad
apparatur, finna absorptionsbanden vid 38 och 80 //. Någon
enkel proportionalitet mellan intensiteten hos Raman-linjerna
och motsvarande ultraröda absorptionsmaxima finnes
emellertid icke. Samtliga dessa undersökningar beröra också
probblemet om de modifierade linjernas polarisationstillstånd. Det
visade sig nämligen, att vissa Raman-linj er i kvarts och kalkspat
äro nästan helt polariserade, andra återigen nästan helt
depolariserade. Man har sökt anknyta dessa förhållanden till problemet
om Raman-linj ernås intensitet. Som snart skall visas, ha vi här
att göra med en fråga av fundamental betydelse, då det gäller
att tyda raman-effektens inre väsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
