Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenstrålarnas dispersion av docent A. Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0.00000369 och för gips till 0.00000323. Som synes är
överensstämmelsen god.
Röntgenstrålarnas brytning i kristallytan vid
kristallreflexionen medför, att man vid mätning i olika ordningar ej erhåller
samma värde å våglängden, då denna beräknas medelst den
ursprungliga Braggska lagen n • d = 2d • sin cp. Här är n spektrums
ordning, d gitterkonstanten och cp glansvinkeln. Om inverkan
av brytningen i kristallytan elimineras, övergår Braggska lagen
till formen
n.l = 2d^l–^.j-2^sincp......(4)
Med införande av numeriska värden erhålles, då våglängden
beräknas i X. E.,
för kalkspat: n-il= 6058.90 °’00^35j sin cp . . (5)
q 1r1-äq ._
. 0.0007421 .
» gips: ni = 15169.42 1–^— smqp . .(6)
. » glimmer: n.l = 19885.44[l- sin cp . .(7)
Dessa relationer mellan våglängd, ordningstal och glansvinkel
ha erhållits ur ekv. (4) genom insättande av ett konstant [-siffervärde för *Yp. Härav följer, att hänsyn tagits endast till den
normala dispersionen. En eventuell anomal dispersion skulle
medföra smärre fel vid beräknandet av våglängderna med
ovanstående formler. De experimentella undersökningarna ha dock
otvivelaktigt visat, att avvikelsen från Braggs lag beror på
brytning i kristallytan. Kännedomen härom motiverar införandet av
ett med noggrannare experimentella metoder bestämt variabelt
värde för p. Förutom den mera allmänna betydelse, som
kännedomen om den anomala dispersionen har för utrönande av
materiens struktur, ger oss ovanstående en mera speciall
anledning till ett experimentellt studium av röntgenstrålarnas anomala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
