Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Absolut mätning av röntgenstrålarnas våglängd av docent E. Bäcklin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanligt ljus vid övergång från ett tätare medium till ett tunnare,
borde detta även kunna påvisas för röntgenstrålar. Om man
sätter brytningsindex
/u = 1 — ö
kommer totalreflexion att inträffa för glansvinklar (f mindre än
?>t= V2ö
Då ö är mycket litet för röntgenstrålar blir även <Pt mycket
liten, för vanliga röntgenstrålar (A 00 1.5 ÅE.) uppgår den till
ett 10-tal minuter. Denna spegling påvisades först av A. H.
Compton 1923. Man insåg mycket snart möjliglieten. av att
använda vanliga optiska reflexionsgitter för framställning av
röntgenspektra. Det infallande röntgenstrålknippet måste
härvid tydligen träffa gittret under nästan strykande incidens, och
just i detta fall visade det sig vara möjligt att uppnå en
tillräckligt hög dispersion.
Om i den inom den vanliga optiken gällande gitterekvationen
vinklarna räknas från gitterytan i stället för från normalen,
erhålles efter hyfsning ekvationen
7 . 2q>+6 0
nX — 2d sin —-— sin — >
där beteckningarna framgå av fig. 1.
För att kunna bestämma våglängden måste således
gitterkonstanten d och vinklarna <p och & kunna mätas.
Gitterkonstanten bestämmes såsom inom optiken med tillhjälp av en
bekant optisk standardvåglängd. Vinklarna 2<f> och 2<P +@n
(se fig. 1) erhållas genom uppmätning av motsvarande avstånd
00 och Oan på den plåt, som uppfångar strålningen samt
avståndet R mellan denna och den effektiva gitterytans centrum M.
De nödiga storheterna för våglängdsberäkningen kunna således
mätas.
Inom den vanliga optiken har man emellertid möjlighet att
med tillhjälp av linser åstadkomma ett brett parallellt ljusknippe,
som träffar gittret, och att efter reflexionen och avböj ningen
åstadkomma skarpa bilder av spalten d. v. s. skarpa spektra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
