- Project Runeberg -  Kosmos / Band 8. 1930 /
155

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om värmestrålningen i Finland av prof. H. Lunelund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

värde, oberoende av tjockleken bos luftskiktet. T kan sålunda
tjäna såsom mått för luftens grumlingsgrad.

T anger antalet rena, torra atmosfärer, vilka tillsamman
åstadkomma samma extiriktion som den för handen varande
grumliga fuktiga atmosfären.

Värdena för m, am, qm och pm = — m log qm erhållas ur av
Linke angivna tabeller. T kan då beräknas enligt formeln

(4).........T=^log-^,

då J0, Jm samt m äro kända.

I tabell 8 har jag sammanställt grumlingsfaktorerna för
Helsingfors (1922—1928) för olika årstider ävensom för december
och juni månader. Därjämte anges T för några andra orter i
Finland.

Av tabell 8 framgår, att grumligen är störst mitt på dagen,
något större på e. m. än på f. m. I Helsingfors är T långt
mindre om vintern än om sommarn. Värdena för
observationsorterna utom Helsingfors äro ej fullt jämförbara med varandra,
emedan grumlingsfaktorerna ej alltid hänföra sig till samma
månader. För Rovaniemi föreligger medeltalet av tvenne
observationsserier: 1923 resp. 1927. Den senare, som inföll under en
ovanligt varm sommar, uppvisade ej oväsentligt högre
grumling än den förra.

Emedan intensitetsvärdena för solstrålningen i Sverige och
Finland visa stor överensstämmelse (jmfr sid. 143), äro även
grumlingsfaktorerna i de bägge landen av samma
storleksordning.

Vad den röda strålningen beträffar, mättes densamma med
tillhjälp av äktinometern sålunda, att solstrålarna fingo passera
genom en 3.8 mm tjock skiva av rött glas, F 4512 (Schotts
katalog 1913). Logaritmen för genomsläppningskoefficienten
för en 0.5 mm tjock skiva av samma glas är 9.999 för
våglängden 655 ^j men blott 9.704 för 615 t*
i9 d.v.s. den av mig använda
glasskivan genomsläppte vid sistnämnda våglängd blott [-omkring 0.5 % av den infallande strålningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:17:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1930/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free