Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektroskopiska isotopundersökningar av fil. lic. G. Stenvinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elektrontillstånden, och då är skillnaden mellan B och A vårt
vel, och kvantatalen v äro de i fig. utsatta. Men i flera fall
stämmer ej det så erhållna v1 med det ur isotopundersökningarna
funna, utan detta senare fordrar flera lägre
kärnsvängningstillstånd. (Gången i .kärnsvängningsenergi är olika för si- och
fe-elektrontillståndet). I vissa fall har man senare funnit dessa,
i de andra fallen måste man lita på, att isotopundersökningarna
gett rätt resultat.
Under senare delen av förra århundradet och början av detta
sysselsatte sig bandspektroskopisterna mycket med att söka finna
bäraren till olika bandspektra. Deras metod bestod i att
kontrollera de ämnen, som funnos i ljuskällan. Men då även de
minsta föroreningar, fast ej kemiskt påvisbara, ge sig till känna
spektroskopiskt, kom man oftast till olika resultat.
Isotopundersökningar ge även här ett avgörande svar. Spektroskopiskt
kan man ju lätt nog bestämma £-värdet. Ar dessutom den ena
i molekylen ingående atomen känd (såsom i allmänhet är fallet)
kan man ju ur ekv. (10) räkna sig till atomvikten för den andra,
— Sålunda hava många undersökningar företagits för
fastställandet av bäraren till de s. k. SwANbanden. Man var överens
om, att det var en molekyl, i vilken kol ingick, men vilken den
återstående delen var, tvistade man om. Enligt ett förslag (av
Johnson år 1925) vore C2H2 att betrakta som bärare. Emellertid
funno Birge och King mycket svaga satellit-band i detta system.
Detta visade sig passa väl in i formlerna under antagande av att
C212 var bärare till Swanbanden och det svaga bandsystemet
hörde till isotopmolekyler C12013. Senare har man även lyckats
påvisa isotopen C13 i andra band, som emitteras av molekyler
i vilka kolatomen ingår. Därmed är den femtioåriga striden om
SwANbandens bärare avgjord.
För vissa bandspektra måste man enligt Kratzer (1924)
antaga metallhydrider som bärare, på grund av det stora avståndet
mellan bandlinjerna. Dessa metallhydrider voro emellertid ej
kemiskt kända, varför en viss tvekan rådde beträffande denna
tolkning. Upptäckten av isotopeffekten i kopparhydridens (CuH)
bandspektrum säkrade emellertid Kratzers antagande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
