Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isdannelsen i vore vassdrag av docent O. Devik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Foto O. B. Solem.
Fig. 2. Isdam ved Tollfossen i Tolga (Glomma). Tilhöire sees rester av en
isdam, hvor en isgang 6 jan. 1929 begyndte. Tilvenstre i bakgrunnen en ny
isdam av ca. 2 m. höide.
ismasser. I Osterdalen sier man da at »värmet har skåret sig ned».
I et sådant tilfelde er dermed termisk likevekt og stabile forhold
inntrådt. Men i andre tilfelder kan stabiliseringsprocessen bli
avbrudt. På strök hvor fallet er stort nok til at en flombölge kan
forplantes nedover elven, kan hele ismassen lösrives av en
»isgang» og föres nedover til strekninger med mindre fall. Denslags
isganger kan bli av stort omfang og gjore betydelig skade.1 Slike
isganger er som vi skal se, på det nærmeste knyttet til en rask
forskyvning av de termiske forhold, og dermed vil deres viktigste
fysikalske forutsetninger være klarlagt.
En kvantitativ analyse av isdannelsen i vassdrag, som vi netop
har skissert, vil som specialtilfelde også ha anvendelse på
isdekkets vekst i stille vann. Forövrig kan det nu og da indtreffe bunnis-
1 Se >Vinterisganger i Osterdalen», Medd. fra Norges Vassdrags- og
Elektrisitetsvesen, V. 2, Oslo 1929. Indeholder beretning om undersökelser foretatt
av en studiekommisjon hvori overingeniör Axel Ekwall deltok som svensk
sakkyndig. Forf.s ovenfor citerte arbeide blev utfört på foranledning av disse
undersökelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
