Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isdannelsen i vore vassdrag av docent O. Devik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stante meteorologiske forhold er opbygningen av en sådan isdam
en stabil process, hvis viktige resultat er, at vassdraget blir
trappeformig omdannet, så at fallet blir samlet i små vannfall ved
isdammene. I vannmagasinerne ovenfor isdammene vil
vannhastigheten da bli så liten, at et sammenhengende isdekke kan dannes.
Derved nedsettes varmetapet, og hvis der desuten kommer et
snefall, hvilket jo er regelen på våre bredder, så vil de positive
varmeprocesser gjöre sig mer og mer gjeldende. Det
sammenhengende isdekke hindrer videre bunnisdannelse og det gamle
bunnislag blir smeltet ned der hvor vannlöpet har störst dybde. På den
måte konsentreres vannets löp til en relativt dyp elv med
liten bredde og mellem steile isvegger. Mange steds kan isdekket
fra isdammene bli liggende igjen som et tak og under det löper da
elven. Den hele process har omdannet elvens löp slik, at termisk
likevekt blir opnået.
I enkelte elver, som f. eks. Atna i Österdalen, forekommer det
ofte at denne stabiliseringsprocess avbrytes plutselig ved at en
isdamm lösner så der utlöses en flombölge som går nedover elven
og renser den for is. En bearbeidelse av det foreliggende materiale
over isganger i norske og svenske elver[1] har vist, at dels betinges
slike isganger av vassdragets profilmessige utformning (fallet må
således være större enn ca. 2 %0), men for övrig er det öiensynlig
plutselige endringer i varmeprocessene som er årsaken. I förste rekke
kommer da stigning av lufttemperaturen, og dernest en stigning
av atmosfærens motstråling, som meget vel kan inntre under
inversjon, når en varm luftström kommer inn i höiden, mens den
kolde luft ennu ligger i ro nede i dalen. Begge deler kan före til
at en isdamms fasthet nedsettes så meget at vannpresset river
dammen med sig.
For nærmere detaljer må henvises til det spesialarbeide hvis
hovedresultater er referert i det foregående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
