Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar över elektron stötar av docent E. Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rensen — och bestämmer de energivärden för vilka en
diskontinuerlig förändring i någon med stöten förknippad företeelse äger
rum. För gaser har Hertz utarbetat en elegant metod (fig. 2).
Blektroner från glödkatoden D accelereras mot 2VX och inträda i
den fältfria stötkammaren, varifrån en del efter stöt med
gasmolekylerna genom nätväggen N2 når cylindern P. För varje värde
av bombarderingsspänningen mäter man
elektronströmmen till P, dels utan, dels
med en bromsspänning på P, av
storleksordningen 0. l volt. Så länge stötarna ske
elastiskt är skillnaden mellan de båda
strömvärdena obetydlig. I samma
ögonblick som primärenergien överstiger
energiskillnaden mellan ett energirikare
tillstånd och normaltillståndet för
molekylerna, uppträder emellertid ett antal
mycket långsamma elektroner, då de
oelastiskt stötande elektronerna avge nästan
hela sin energi vid stöten. Skillnaden
mellan de båda strömvärdena springer
därför hastigt upp till ett maximum.
Av metoder baserade på observation av förändringar i det
träffade systemet finnas flera. Vanligen iakttager man det plötsliga
uppträdandet av den strålning, som är förknippad med övergången
från det energirikare tillståndet till något annat av de diskreta
tillstånden eller till normaltillståndet. Strålningen kan iakttagas
medelst spektralapparat eller, för kortvågigare strålning, genom
den fotoelektriska effekt den utlöser vid en i apparaten insatt
elektrod. Ett exempel på en sådan undersökning har redan anförts
i samband med nrvåschemat för kvävemolekylen. Då stöten leder
till jonisation, iakttager man uppträdandet av positiva joner
(gaser) eller sekundära elektroner (fasta kroppar). Såsom en
känslig indikator på uppträdandet av positiva joner användes
ofta en glödtråd (G i fig. 2), vars temperatur och potential relativt
omgivningen äro så valda, att emissionsströmmen är begränsad
av en stark rymdladdning av elektroner i närheten av tråden, De
Fig. 2. Apparat för
bestämning av exciterings- och
joniseringsspänningar i gaser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
