Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar över elektron stötar av docent E. Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båda sista grupperna existerar ingen skarp gräns. Av särskilt
intresse är i detta sammanhang gruppen av elektroner, som lidit
energiförlust vid stöten. Om den bombarderade ytan genom stark
upphettning väl befriats från främmande ytskikt, eller om den
fasta kroppen i samma syfte hålles glödande under själva
mätningarna, finner man nämligen, att fördelningskurvorna uppvisa
breda maxima och minima, vilkas lägen liksom ifråga om gaserna
är oberoende av primärenergien. Varje ämne synes sålunda ha
sin egen fördelningskurva. Särskilt karakteristiska sådana kurvor
uppvisa oxiderna av kalcium, strontium och barium (fig. 14).
För de hittills undersökta metallerna äro fördelningskurvorna
enklare med några få breda och mindre skarpa maxima.
Teorien för dessa företeelser är hittills föga utvecklad. Det
torde dock vara ganska säkert att dessa maxima, liksom vid
gaserna, böra tolkas såsom antydande förekomsten av
karakteristiska energisprång, exciterade i det materiella systemet vid stöten.
Det rör sig vid de hittills undersökta fallen om energiförluster från
några få upp till c:a 40 volt. Huvudmaxima falla inom området
under 25 volt. I motsats till vad som är förhållandet vid gaserna,
känner man icke någon karakteristisk strålning från fasta
kroppar inom motsvarande våglängdsområde, vilket givetvis försvårar
tolkningen av energiförlusterna. Det synes sålunda här vara fråga
om strålningslösa tillståndsförändringar. Teorien för
energinivåerna vid fasta ämnen befinner sig ännu i sin begynnelse; de
senaste åren ha dock sett en betydelsefull utveckling på detta
område. Om man tänker sig den fasta kroppen bildad genom att
man långsamt sammanför ett stort antal identiska atomer, så
uppdela sig den isolerade atomens nivåer genom växelverkan med
de övriga atomerna i komplicerade multipletter. Vid ett stort
antal tättpackade atomer bör därför den enkla nivån för en
isolerad atom vara ersatt med en kontinuerlig fördelning över ett
vanligen relativt brett område, med ett maximum, vars läge i
förhållande till den ursprungliga, enkla nivån kan uppvisa en
avavsevärd förskjutning. Det är möjligt, att de breda maxima som
erhållits vid energiförlustmätningar för fasta ämnen motsvara
övergångar mellan olika sådana kontinuerliga områden, Proble-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
