Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar över elektron stötar av docent E. Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 22, Kurvor för den effektiva träffytan vid Ar, Kr och Xe.
23 återgivas kurvorna för alkalimetallerna, enligt mätningar av
Brode. Många ämnen ge karakteristiska kurvor, och man har
kunnat klassificera olika molekyler efter den kurvtyp de ge
upphov till. Formen av dessa kurvor synes nämligen vara intimt
förknippad med den speciella byggnaden av molekylen. Ett
intressant exempel härpå är den nära överensstämmelsen mellan
kurvorna för metanseriens kolväten (fig. 24 enligt Bruche).
Framhållas bör också likheten mellan kurvan för metan och
ädelgasernas kurvor (fig. 22), vilken anses sammanhänga med en likartad
byggnad i de båda fallen; laddningsfördelningen i CH4 är liksom
i ädelgaserna centralsymmetrisk.
För den äldre kvantteoriens forskare erbjöd R-AMsuEReffekten
länge ett lika svårlöst som lockande problem. Till en detaljerad
förklaring av de skiftande kurvformer, som det rikliga materialet
över effektiv träffyta företer, har man icke heller med den nya
kvantmekaniken hunnit. Det är emellertid intet tvivel
underkastat, att dessa företeelser äro karakteristiska för
laddningsfördelningen inom molekylen. Under antagande av en viss
approximativ laddningsfördelning har sålunda Holtsmark teoretiskt
beräknat kurvan för den effektiva träffytan vid argon. Resultatet
stämmer överraskande väl med Ramsauers mätningar. Enligt
Holtsmark är det väsentligen avböj ning utan energiförlust som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
