Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mätningar i starka centrifugalfält av prof. The Svedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika proteinerna uppträda i lösning. Ett starkt stöd för detta
antagande ligger i den omständigheten, att sådana proteiner,
vilkas molekyler äro multipler av 34,500 före sitt sönderfall i
lågmolekylära produkter, dissocieras i molekyler, som äro lägre
multipler av 34,500. Sålunda är r-phycocyan, som vid
isoelektriska punkten pH 4.5 har molekylarvikten 6 X 34,500,
fullständigt sönderfallet i halva molekyler (= 3 X 34,500) vid
pH 6.8. Amandin är vid pH 12.2 till 40 % sönderfallet i
1/6molekyler (= 34,500). Det synes som om alla proteiner vid högt
pH skulle vara dissocierade till molekyler av vikten 34,500.
Fig. 13 återger centrifugeringen av en amandinlösning vid pH
12.2. Kurvornas undre del representerar sedimenteringen av
dissociationsprodukten (34,500), den övre sedimenteringen av
de odissocierade molekylerna (= 6 X 34,500).
De anförda exemplen visa, att studiet av molekylernas
förhållande i starka centrifugalfält kan ge oss värdefulla
upplysningar särskilt beträffande de högmolekylära ämnenas
byggnad. Denna forskningsgren är blott några år gammal och de
hittills konstruerade apparaterna kunna säkerligen fullkomnas
i betydande grad och mätmetoderna förfinas. I de högsta av
de centrifugalfält, som för närvarande kunna realiseras, torde
det bli möjligt att bestämma sedimentationsjämvikter även för
vanliga lågmolekylära ämnen. Associations- och
dissociationstillstånd i lösningar komma då troligen att kunna studeras med
större framgång än hittills. Överhuvud taget torde man kunna
säga, att mätningar i centrifugalfält äro ägnade att på ett
verksamt sätt komplettera de hittills gängse metoderna för studiet
av molekylernas massor.
Bibliografi.
SVEDBERG och medarbetare, J. Amer. Chem. Soc. 45 (1923), 943,
2910; 46 (1924), 2677; 48 (1926), 430. 3081; 49 (1927), 2920;
50 (1928), 525, 1399, 3318; 51 (1929), 539, 550, 2170, 3573,
3594; 52 (1930), 241, 279, 701, 2855, 2897, 3047, 3062, 3279,
4400, 5176, 5187; 53 (1931), 2657.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
