- Project Runeberg -  Kosmos / Band 10. 1932 /
106

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenångans kondensation i atmosfären och molnens konstitution av docent H. Köhler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bildas dimfrosten genom avlagring av dimpartiklar eller bidrager
även sublimation (med sublimation menar jag direkt
kondensation av ånga i fast form) till deras uppkomst? Den första etappen
i undersökningen härav var en systematisering av avlagringarna
efter deras utseende och étt specialstudium av de olika typerna.
Det visade sig ganska snart, att tre väl skilda former kunde
uppställas. Jag kallar dem här:

A-frost består av kompakt till utseendet amorf is utan speglande
ytor, till färgen icke rent vit utan stundom rent
vattenklar.

B-frost består av fast sammanväxta stora vita bildningar med

talrika speglande ytor, färgen vit.
C-frost består av mjuka till utseendet kristalliniska bildningar,

färgen vit.

I min första publikation kallade jag dessa typer i ordning
Rauheis, Rauhfrost och Rauhreif och definierade dem mera
ingående än här. Såväl benämningar som definitioner liksom den
sammanfattande benämningen Nebelfrost har nu allmänt
accepterats i utländska publikationer — handböcker — och ha alltså
vunnit hävd. Nedan skall man finna indelningen ännu starkare
motiverad (fig. 3, 4, och 5).

Vid Partetjåkko konstaterades, att ångtrycket i luften i
medeltal under avlagringarna oftast var högre än över is och icke sällan
steg till den mättade vattenångans tryck. A-frosten iakttogs ned
till — 23.7°, B-frosten ned till — 25.3° (se litteratur 1).

Redan för mycket länge sedan hade man klart för sig, att vatten
kunde underkylas. Exempel härpå äro följande: Fahrenheit
underkylde vatten 1724 till —13.8°, Dufour 1861 till —20°,
Renan såg (?) år 1866 i dimma vattendroppar vid —21.7°,
Pictet underkylde under skakning vatten till —19°, Oltramar
skrev 1879, att »det är vetenskapligt utan tvivel, att dimma till
—14° ja t. o. m. till —20° kan bestå av underkylt vatten». År
1889 såg Assmann vattendroppar avlagras ur dimma ned till
—14° men därunder iskristaller. Det låg nu nära till hands
förmoda, att dimfrosten åtminstone av typerna A och B till stor del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:18:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1932/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free