Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenångans kondensation i atmosfären och molnens konstitution av docent H. Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydliga maxima icke endast vid heltalen av n utan också vid
n + 0.5, där n är helt tal. Hade två eller flera serier maxima vid
t. ex. n = + 1 °°h + 1.5 samt vid + 3 och +3.5 resp.
sammanslogos dessa serier genom förskjutning av n till 0 d. v. s. genom
att draga 1 resp. 3 från n, vilket icke förändrade resultatet.
Serier med maxima vid t. ex. 1.5 och 2 eller 3.5 och 4 behandlades
på samma sätt liksom serier med ända upp till 4 maxima. Alla
dessa serier kunde jag med min metod uppdela i 2 till 4 felkur-
Fig. 26. Serier med 4 maxima. Som på fig. 24 och 25, betecknar x verkliga
värden. De prickade linjerna äro felkurvor, de utdragna
summationskurvor av dessa.
vor och på så sätt bestämma medelvärden av n. Jag fann nu i
närheten av de hela talen åter medelvärdet n + 0.019 och för
talen vid 0.5 värdet n + 0.445 ^ 0.0070. B förändrades icke
genom denna nya räkning. De felkurvor, i vilka dessa
frekvenskurvor kunde uppdelas, visade i medeltal spridningen a =0.177
(fig. 24, 25, 26). Dessa beräkningar, som icke kunna i detalj
genomgås, förde också till bestämning av antalet mätningar, som
givit storlekar om de båda medelvärdena. Om At är antalet
mätningar runt n + 0.019 och A2 antalet runt n + 0.445 i procent
av hela antalet utförda bestämningar, erhölls:
A1 = 62.7 % A2 = 37.S%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
