Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De höga tryckens fysik av fil. lic. J. Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trycket verka på en kolv av liten diameter. Kolven tryckte mot
en annan kolv av betydligt större diameter, som avgränsade
ett vätskefyllt rum i förbindelse med en öppen
kvicksilvermanometer. Med kännedom om kvoten mellan de båda kolvarnas
genomskärningsareor låter sig det höga trycket beräknas ur den
öppna manometerns angivelser. En annan metod att reducera
den mekaniska kraft, som skall mätas, illustreras av fig. 4.
Idén härstammar från Perkins (1826) men
har utvecklats och med framgång begagnats
av många senare högtrycksforskare. En i
ett stålblock fritt rörlig pistong har i övre
hälften en större diameter än i nedre. Trycket,
som verkar i stålblockets mittrum, strävar att
skjuta pistongen uppåt. Kraften avväges med
hjälp av yttre fjäderkraft eller vikter, som
hängas på pistongen. Genom att noggrant
uppmäta pistongens diametrar låter sig det
inne i stålblocket verkande trycket noga
beräknas. För att eliminera friktionen hos en
pistong, som väl passar i en cylinder, användes
det konstgreppet, att man låter pistongen
rotera med en viss hastighet. Pistongens
yttre diameter är ju alltid något mindre än
cylinderns inre. Vid beräkning av den
verksamma arean har det vid tryckmätningar visat sig vara
riktigast att begagna aritmetiska mediet mellan pistongens och
urborrningens diametrar. Med en speciell modifikation av
denna »den fria pistongens princip» har Bridgeman kunnat
noggrant mäta upp till 13,000 atm. För högre tryck begagnas en
sekundär metod, som är utmärkt användbar även för lägre
tryck, nämligen mätningen av det elektriska motståndets
förändring hos en metalltråd. Metoden föreslogs av svensken
Lisell (1903), som gjorde mätningar på motståndets variation
med trycket upp till 3,000 atm. hos olika metaller, däribland
även manganin, som på grund av sin försvinnande
temperaturkoefficient är särdeles lämplig. Manganin visar en strängt linjär
Fig. 4. Fritt rörlig
differential-pistong
för direkt mätning
av höga tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
